Wallenius Vinklar

Om någon mot förmodan tror att det är enkelt att följa riksdagens beslut att organisera en försoningspanel så ska vi på vinklarna förklara svårigheterna. Efter att förslaget att bilda en kommitté med alla inblandade i den politiska konflikten som deltagare har följande framkommit.

Från ingenstans föreslår Sondhi Limthongkul, ledaren för PAD (People’s Alliance for Democracy), gulskjortorna, som stängde flygplatsen att en militärkupp bör genomföras. En FB-sida med namnet ”Sondhi Talk” publicerade ett klipp av Sondhi som uttryckte sin åsikt om den politiska situationen. Han tyckte att en miltärkupp skulle genomföras för att bana väg för inrättande av en nationell enhetsregering för att desarmera den politiska konflikten.

"För mig är en kupp inte av ondo. Om konstitutionen ska ändras måste alla inblandade komma till tals för att se till att det blir en rättvis grundlag. En nationell enhetsregering måste inrättas och den måste vara oberoende. De som utför en kupp får inte göra om samma misstag som NCPO [National Council for Peace and Order], som tog makten och utvidgade den. De måste gå in och för att skapa lugn och ro i landet genom att ge makten till hans majestät kungen. Jag tror att hans majestät inte kommer att utöva sina maktbefogenheter och kommer att inrätta en nationell regering omedelbart”, sa han.

Vice premiärminister Prawit Wongsuwan hade bara en kommentar till det förslaget. "There won't be any coup".

Sondhi Limthongkul är alltså ingen förespråkare för inrättandet av en försoningskommitté och kanske har han rätt om andras svar på kallelse till en panel ska tas i beaktning.

Peu Thai det största oppositionspartiet har sagt blankt nej till att delta utan någon motivering och utan några krav som ska tillgodoses för att de ska delta. Det näst största oppositionspartiet Move Forward Party (MFP ett nybildat parti för riksdagsmän som tidigare ingick i det upplösta partiet Future Forward) ställde krav. Om inte Prayuth Chan-ocha avgår och om inte reformer gällande kungahuset diskuteras i paneldebatten så vägrar MFP att sända några representanter.

Studenterna förtsätter att demonstrera med samma krav som innan de extraordinära  dagarna för riksdagssammanträden den 26:e och den 27:e oktober. De höll demonstrationer på tre platser i Bangkok under torsdagen den 29:e oktober.

Den första var framför det hinduiska templet på Silom Road, ett centralt affärsområde, där de visade politiska teckningar.

Den andra var på Sky Walk vid Pathumwan-korsningen, arrangerad av en grupp studenter vid Chulalongkorn University.

Den tredje var framför Nation Multimedia Groups kontorsbyggnader på Bang Na Trat.

Chuan Leekpai riksdagens talesman och en f.d. premiärminister och partiledare för demokratiska partiet anser att riksdagen ska ha en nyckelroll under diskussionerna. Eftersom i stort sett alla riksdagsmän var överens om att en panel skulle bildas rekommenderade Chuan att inte bara oppositions- och regeringspartier skulle delta i diskussionen, självklart bordealla intressenter, senatorer, protestledare, royalister, representanter från allmänheten och politiskt sakkunniga delta.

Däremot avsade Chuan sig rollen som ordförande i paneldebatten med motivering att han är riksdagens talesman och att det finns andra skickliga människor som kan ta sig an ordförandeskapet.

Vi vet inte varför bildandet av en kommitté för att lösa den politiska konflikten börjar med krav för att delta, ett nej utan orsak, förslag till militärkupp och andra mer eller mindre märkliga orsaker för att avstå. Vi tror att det är av största vikt att en försoningspanel kommer till stånd men det verkar inte de inblandade tycka. Det är tydligen viktigare att inte förlora ansikten i en kompromiss än att delta. Det är inget bra sätt att få igång en diskussion om krav på deltagande ställs innan ens en kommitté har bildats.

Varför inte komma till King Prajadhipoks institutet utan ställda krav och låta diskussionerna leda till en försoning via kompromisser. Inga konflikter har någonsin hitta lösningar utan kompromisser. Sluta tänk på ”loosing face”, det är bättre att förlora ansiktet än att förlora möjligheten till en lösning på en infekterad politisk situation. Lösa problem i demokratisk ordning var det någon som sa men inte då. Att vara sig själv närmast verkar vara ordningen för dagen.

Uppdatering av Inte ens bildandet av en försoningspanel är enkelt

Panelen som ska ha till uppgift att försöka hitta en lösning på de nuvarande politiska missnöjet från studenthåll är fortfarande på tapeten. Någon kan säkert tycka att det tar lång tid att få till stånd en grupp som kan lösa problemen men idén är långt ifrån lagd på hyllan. Riksdagens talesman Chuan Leekpai har bett om en hjälpande hand från f.d. premiärministrarna Anand Panyarachun, Chavalit Yongchaiyudh och Abhisith Vejjajiva. Eftersom Chuan Leekpai inte vill vara ordförande i panelen har han bett tre rutinerade politiker om råd och kanske är någon av dem villig att agera ordförande.

 Ledare för proteströrelsen visar inget större intresse av att delta och har fortsatt att demonstrera och ställt samma tre krav som förut. Skriva om eller rent av en ny konstitution, reformering av kungahuset och premiärminister Prayuths resignation. Studentrörelsen anser att panelen bara har till uppgift att ge premiärministern mer tid att trötta ut demonstranterna. Innan proteströrelsens ledare överhuvudtaget kan tänka sig att delta kräver det att Prayuth avgår. Det andra kravet är att reformering av kungahuset ska diskuteras.

Lite hopp finns det ändå p.g.a. att ”pro-democracy activist” Sombat Boonngam-anong öppnade dörren på glänt genom att medge ”idén om en försoningskommitté är inte irrelevant”.

Sondhi Limtongkuls förslag om en militärkupp för att bana väg för en ”nationell” regering är lite märklig. År 2014, innan den militära interventionen, föreslog den dåvarande arméchefen Prayuth Chan-ocha just det, att bilda en ”nationell” regering med deltagande av alla politiska fraktioner. PAD (People’s Alliance for Democracy) som Sondhi var ledare för var en av fraktionerna  som tackade blankt nej till förslaget.

Chuan Leekpai har sagt att det inte är något krav att alla intressenter i konflikten deltar, panelen kommer att bildas av de som vill vara med och förslag från panelen beaktas förhoppningsvis av alla involverade.

Under den extraordinära riksdagssammankomsten oktober 26 och 27 år 2020 har beslut tagits om att genomföra förändringar i konstitutionen som kan påbörjas i december 2020 om allt går enligt ritningarna. Regeringen kommer att föreslå en folkomröstning angående förändringar i grundlagen och behöver godkännande av riksdagen eftersom en folkomröstning är förenat med stora kostnader. Den nuvarande grundlagen fick ett ja vid en folkomröstning så därför måste också förändringar godkännas på samma sätt.

Oppositionsledaren Sompong Amorvivat, Peu Thai, ansåg att Prayuth ska avgå för att få slut på det politiska kaoset och på så vis ta ansvar för sitt misslyckande. Nu är det inte så lätt som att bara lämna posten som premiärminister. Enligt artikel 167 i den nuvarande konstitutionen (och det är den som gäller tills en ny vunnit laga kraft via en folkomröstning) ska hela regeringen avgå. Den kommer dock att sitta kvar som en interimsregering tills en ny är svuren in. Det är också så att om Prayuth Chan-ocha avgår med omedelbar verkan måste en ny premiärminister utses och det finns endast fem kandidater att välja bland eftersom de sju som nominerats efter valet är decimerade p.g.a. att namnen Prayuth Chan-ocha och Thanathorn Juangroongruangkit (av konstitutionsdomstolen förbjuden att delta i politik de närmaste 10 åren) tas bort.

Nästa kandidat för premiärministerposten måste få en majoritet vid en omröstning i parlamentet som för närvarande består av 732 ledamöter (250 senatorer, 500 riksdagsmän minus 18 från Future Forward som inte ersatts genom nyval efter att partiet upplöstes). Det innebär fler än 366 av 732 röster på en enskild kandidat. Om det blir som demonstranterna vill att senatorer stoppas från att rösta (helt enkelt lägger ner sin röst) ska en kandidat få 366 av 482 röster bland riksdagsmännen. Med tanke på att regerinspartierna har majoritet även utan senatorerna är det knappast troligt att någon kandidat når siffran 366. Ett förslag från oppositionshåll är att regeringspartiets parlamentsledamöter (Palang Pracharat) röstar på någon av de fem kvarvarande på kandidatlistan. Det är förstås en möjlighet men det som måste tas med i beräkningen är att en stor del av ledamöterna i riksdagen vill att Prayuth Chan-ocha ska sitta kvar som premiärminister.

Det känns som om att kravet på Prayuths avgång är lätt att ställa men svårt att genomföra även om Prayuth beslutar sig för att avgå. En grundlag finns oavsett om den anses ha kommit till på rätta premisser eller inte och en grundlag är till för att följas. Kravet på att skriva om grundlagen till vissa väsentliga delar känns som ett bättre krav eftersom det måste till förändringar i grundlagen för att underlätta premiärminsterns och regeringens avgång. Sedan vill studenterna reformera kungahuset och även den delen i grundlagen som behandlar kungahuset måste i så fall ändras och godkännas via en folkomröstning. Med tanke på att en stor del av befolkningen i Thailand högaktar de kungliga är det ingen självklar utgång av folkomröstningen att en omskriven grundlag accepteras.

För att få till en förlikning mellan sittande regering och stundenter som demonstrerar känns det som om kravspecifikationen får justeras något. Skriva om grundlagen till vissa delar, släppa alla protestledare, få slut på intimideringen från regeringshåll och få till ett konstruktivt samtalsklimat är krav som båda parter kan acceptera. Parlamentets talesman Chuan Leekpai var tvungen att påminna ivriga debattörer att använda tiden konstruktivt. Att skålla studenters åsikter och synpunkter är inte konstruktivt i rådande läge. Demokraternas ledare Jurin Laksanawisit föreslog att en panel skulle formas där alla inblandade i den politiska konflikten får komma till tals.

Det som framkommit (sant eller inte) är att vissa politiker har lyckats få royalister klädda i gult att motdemonstrera med bl.a. tidigare medlemmar i PDRC (Sutheps ”stänga ner Bangkok” grupp) som deltagare. Om det är spontana motdemonstrationer har förstås royalister lika stor rätt att demonstrera som ”pro-democracy” studenter. Att skapa motsättningar mellan olika grupper är dock kontraproduktivt för att lösa en konflikt. Mogna övervägande och seriösa försök att hitta lösningar från båda sidorna är ett måste och det vill vi tro på.

Med största sannolikhet kommer en omskrivning av konstitutionen ta tid, att organisera en folkomröstning kommer att ta tid för att inte tala om ett eventuellt nyval som kanske måste till om ingen ny premiärminister kan röstas fram i parlamentet. Det leder till att Thailand kommer att ha den sittande regeringen som en interimsregering tills efter ett nyval och den nuvarande konstitutionen kommer att gälla tills en ny är accepterad.   

”If you can’t beat them join them” känns som en korrekt uppmaning, både till den thailändska regeringen med Prayuth Chan-ocha som premiärminister och de studenter som demonstrerar  med tre huvudkrav. Den nuvarande regeringen ska avgå, delar av konstitutionen ska skrivas om och så måste makthavare sluta att intimidera oliktänkande. Som extra tillägg på de här tre kraven finns ett tiopunktsförslag till reformeringen av kungahuset.

Vi på vinklarna vill uppmana regeringen att göra ett allvarligt försök till försoning som naturligtvis måste ske från båda kombattanters håll. Försoning kan bara ske om båda parter är villiga till att föra en dialog. Tyvärr ser det ut som om försoning har blivit ett skällsord. Redan efter Peu Thais valseger 2011 bjöd den dåvarande premiärministern Yingluck Shinawatra in alla politiska fraktioner till försoningssamtal och till svar fick hon att ”jodå vi ställer upp på samtal om våra krav tillgodoses”. Det är inte riktigt så försoningssamtal kommer till stånd men det är så bångstyriga motparter agerar när försoning kommer på tal.

Yingluck har för övrigt påmint premiärminister Prayuth om vad som hände för sex år sedan;

"I do not know if everyone still remembers? Six years ago, a group of people called themselves the People's Democratic Reform Committee (PDRC) demanded my resignation. And the army chief, Prayuth Chan-o-cha, asked if I could continue leading the government. In the end, I decided to announce the dissolution of Parliament to pave the way for new elections so that the people could determine the future of the country for themselves in keeping with democratic principles."

 "Jag vet inte om alla fortfarande kommer ihåg det? För sex år sedan kallade en grupp människor sig folkets demokratiska reformkommitté (PDRC) och krävde min avgång. Arméchefen, Prayut Chan-o-cha, frågade om jag kunde fortsätta leda regeringen. Till slut bestämde jag mig för att tillkännage parlamentets upplösning för att bana väg för nyval så att folket kunde bestämma landets framtid  i enlighet med demokratiska principer”.

Vi är säkra på att det finns förnuftiga människor bland studenterna. Istället för att fängsla ledarna, lyssna på dem och försök förstå vad de vill. Premiärminister Prayuth frågade för några dagar sedan ”vad har jag gjort för fel”. Uppenbarligen tycker inte han att något fel begåtts. I svensk press står det att han kom till makten genom en militärkupp år 2014 och det är sant. Vad som inte är sant är att han fortfarande sitter kvar efter militärkuppen, det har varit ett val i Thailand den 24:e mars 2019 där Prayuth Chan-ocha röstades fram till premiärminister.

Det är en av anledningarna till att det demonstreras på många håll i Thailand. Det första felet som begåtts enligt studenterna är att en ny konstitution vann laga kraft via en folkomröstning den 7:e augusti 2016, enligt kritiker ett framtvingat ja till acceptans av den nya grundlagen. De som skrev den och genomförde folkomröstningen anser förstås att allt gick rätt och riktigt till. I den grundlagen skrevs det in att 250 senatorer skulle tillsättas. En del av de som skrev grundlgen hade andra åsikter och många idéer stöttes och blöttes innan det blev ”fel”.

I den första skrivningen av den nya grundlagen angavs att senatorer ska väljas från tjugo yrkesrelaterade och sociala grupper. Där föreslogs att röstningsförfarandet skulle ske korsvis mellan de olika grupperna. Som exempel kan nämnas att gruppen som bestod av människor med utbildningsrelaterade yrken skulle rösta om vilka från gruppen stora och småskaliga jordbrukare skulle hamna i senaten.

Sedan föreslogs det att antalet grupper skulle reduceras från 20 till 10 och att röstningen ska ske inom den homogena gruppen, alltså inte korsvis mellan de olika grupperna.  Det tredje förslaget  bestämde att antal medlemmar i senaten skulle vara 250 varav 50 utses av den dåvarande regeringen ledd av Prayuth (NCPO). Alltså inte samtliga 250 som NCPO fick kritik för att de skulle se till att senaten fylldes med militärer.

Vi tycker nog att den nuvarande regeringen borde vara medveten om att utse 250 senatorer som alla röstade på Prayuth Chan-ocha som blivande premiärminister av förståeliga skäl har lett till att studenter demonstrerar på gatorna. Det har också lett till de övriga kraven att regeringen med Prayuth borde avgå eftersom den kommit till makten p.g.a. tillsatta senatorer. Att de rätmätiga kraven har lett till att oppositionella fängslas och att fredliga demonstrationer  stoppas via undantagstillstånd har självklart lett till det tredje kravet, sluta injaga fruktan (tre krav tre fingrar i luften).

Vi vill uppmana studenterna att ändra kravlistans prioritet. Skriva om grundlagen i vissa delar bör vara nummer 1. Som nummer 2 anser vi att krav på samtal bör komma. Utse en grupp kloka studenter och tvinga fram samtal (försoningssamtal) med representanter för regeringen (Pryuth Chan-ocha bör ingå). Kravet om regeringens avgång är ett sätt att visa på ytterligheter men knappast ett troligt scenario. Till sist och syvende är det ändå slutprodukten som räknas.

Om den sittande regeringen accepterar att sektionen om senatorer skrivs om i grundlagen, om alla fängslade ledare för demonstranterna frisläpps och om en seriös diskussion om yttrandfrihet och minskat inflytande för armén bär frukt är mycket vunnet. Det vore oklokt från regeringshåll att inte inleda samtal med företrädare för studenterna. Det finns en välargumenterande oppsition i riksdagen som definitivt kommer att rösta för samtalsscenariot.

Det behövs med största sannolikhet en moderator och vi föreslår Korn Chatikavanij f.d. finansminister i den av Demokraterna ledda regeringen mellan 2011 och 2014. Numer ledare för det nya partiet Kla som betyder djärv och med kampanjen Khon Gen Kla (den djärva generationen) borde han vara accepterad både bland studenter och veteranpolitiker. Kampanjen vill skapa en plattform för den nya generationen i Thailand att diskutera och förbättra det politiska landskapet vid föreläsningar där deltagarna uppmanas till kreativt tänkande.

Att diskussioner om en extrainkallad riksdagsdebatt angående protesterna  i landet tagit fart tyder på att demonstrationerna nått resultat.  Dessutom har tonen blivit mildare från regeringshåll och någon utvidgning av undantagstillstånd till övriga delar av Thailand (förutom Bangkok) finns inte planerad enligt premiärministern. De riksdagsmän som deltog i ett möte under måndagen (oktober 19) var alla positiva till ett extraordinärt återöppnande av riksdagen (för tillfället vilande) för diskussioner hur att mildra den politiska spänningen. 

Uppdaterad 20-10-25

Undantagstillståndet är upphävt sedan torsdagen den 22:a oktober eftersom demonstrationerna är ansedda att vara fredliga i sin karaktär. Måndagen den 26:e oktober startar en diskussion i parlamentet om hur bäst hantera de politiska motsättningarna. Från regeringshåll anses att meningsskiljaktigheter ska löses i riksdagen, inte på gatorna. Det är två dagar avsatta för diskussioner. Riksdagsarbetet är vilande fram till den första november därav kallas riksdagsmän in till extraordinära diskussioner. Det verkar finnas en vilja till samtal som förhoppningsvis bär frukt.

Vi på vinklarna vill också delge att på sociala media sprids en hel del osanningar från studenthåll. Bl.a. ett rykte om att militären kommer att använda skarp ammunition vid behov. Det finns ingen som helst sanning i det påståendet och från regeringshåll har det ryktet förstås dementerats.

Är Thailand på väg mot stora förändringar frågar sig många. Studentdemonstrationerna främst vid politiska fakulteter som Thammasat universitetet har fått uppmärksamhet utomlands. Även svensk press har kommenterat och kanske fått lite fakta fel. Vi på vinklarna ska försöka bena isär en del missuppfattningar. Tre fingrar i luften symboliserar de tre grundkraven från demonstranterna. Skriva om delar av konstitutionen och det är paragraferna 270 och 272 som kritiseras mest. Paragraf 270 ger de tillsatta senatorerna rätt att blanda sig i utformningen av reformer och hur de ska implementeras. Paragraf 272 ger senatorerna rätten att rösta vid tillsättandet av premiärminister. Om senatorerna hade varit valda istället för tillsatta hade det varit svårt att kritisera både paragraf 270 och 272. Även paragraf 256 måste ändras för att en kommitté som har till uppgift att ändra delar av konstitution ska kunna tillsättas. Det andra kravet är upplösandet av parlamentet vilket förstås inkluderar att premiärminister Prayuth Chan-ocha avgår. Det tredje kravet är att sluta intimidera människor med avvikande politiska åsikter. De tre kraven är förmodligen den ytliga delen av demonstrationerna.

Många anser att de pågående ungdomsledda protesterna har stora konsekvenser för landet och det har lämnat många, särskilt de från den gamla generationen, chockade. Det kan ha utlösts av politik, men i takt med att protesterna för demokrati utvecklas har det utvidgats till att också påverka kärnvärdena i det thailändska samhället. Genom att uttrycka sin åsikt om monarkins roll har de senaste protesterna berört en känslig fråga som alltid har varit ett tabu i det thailändska samhället.

Det kan tyckas att det inte finns någon enighet bland demonstranter därför att många använder kodspråk vid kommunikation. Andra får fram sitt budskap med hjälp av kryptiska meddelanden på sina protestbanderoller för att uttrycka åsikter om monarkin. Premiärminister Prayut Chan-o-cha och arméchefen General Apirat Kongsompong har uttryckt oro över  att kritisera en institution som anses oangriplig.

Den militärstödda regeringen under ledning av Prayut lanserade efter den militära interventionen år 2014, 12 kärnvärden för thailändare, som till stor del uppmanade människor att följa auktoritetsstyret, upprätthålla traditionella institutioner och vad som uppfattas som thailändsk kultur. Liberaler har kritiserat de tolv värdena som ett militärverktyg för att hjärntvätta människor eller helt enkelt  ett försök att behålla status quo.  Vi återger de kärnvärden som den nuvarande regeringen vill att landets befolkning ska hålla sig till.

1. Upprätthålla de tre huvudpelarna: nationen, religionen och monarkin;
2. Att vara ärlig, uppoffrande och tålmodig, med en positiv inställning till allmänhetens bästa;
3. Att vara tacksam mot föräldrar, vårdnadshavare och lärare;
4. Söka efter kunskap och utbildning direkt och indirekt;
5. Att värna omhuldade thailändska traditioner;
6. Att upprätthålla moral, integritet, andrs välmående såväl som att vara generös och dela med sig;
7. Förstå, lära sig den verkliga essensen av demokratiska ideal, med Hans Majestät kungen som statschef;
8. Att upprätthålla disciplin, respektera lagar, äldre och livserfarenhet;
9. Att vara medveten och handla i linje med Hans Majestät Konungens uttalanden;
10. Tillämpa Hans Majestät Konungen, Rama IX, Bhumibol Aduljadets Setakit Popien (Wallenius Vinklar Ekonomisk hållbarhet), spara pengar för nödsituationer, vara måttlig vid delandet av överskott, vid expansion av affärsverksamhet och samtidigt värna om sin integritet;
11. Att upprätthålla både fysisk och psykisk hälsa och ha känsla av skam över skuld och synder i enlighet med de religiösa principerna;
12. Att sätta allmänhetens och det nationella intresset framför personligt intresse.

Studenter ifrågasätter skoldisciplin om frisyr och motsätter sig traditionella värderingar som att eleverna måste respektera lärare. Universitetsstudenter har ställt frågor om hur landet drivs och motsätter sig värdet av att visa respekt för traditionella institutioner. Det thailändska akademiska nätverket för medborgerliga rättigheter, som ser potentiella hot mot studenter som deltar i protesterna, uttryckte nyligen sitt stöd för fredliga demonstrationer och yttrandefrihet. Nätverket har uppmanat föräldrar och lärare att stödja studenternas medborgerliga rättigheter.

 Nya värderingar har nu uppenbarligen slagit rot. Yttrandefrihet har blivit ett kärnvärde som studenter och demokratiska grupper värdesätter. Yttrandefriheten motsätter sig värdet av blind lydnad, som är djupt rotad i den thailändska hierarkiska sociala miljön. Tolerans är ett annat värde i ett demokratiskt system som knappast finns i en auktoritär kultur. Det hierarkiska systemet tolererar inte eller har låg tolerans för dem som har olika åsikter eller de som väcker frågor om thailändska traditionella institutioner.

Premiärminister Prayuth Chan-ocha  brusar ofta upp när reportrar eller oppositionspolitiker ställer svåra frågor i parlamentariska debatter. Bland allmänheten, särskilt bland den gamla generationen, tenderar thailändare att undvika kraftfulla personliga argument. De är helt enkelt tysta eller skämtar om diskussionsämnet som ett försök att undvika konfrontation.

Transparens behövs i ett demokratiskt system men det finns allvarliga brister i ett rättsväsende som straffar dem som kämpar för öppenhet. Trötta på dubbelmoral och nepotismpraxis från den nuvarande regeringen och statliga myndigheter, har demonstranter från andra samhällsskikt gått med i de ungdomsledda protesterna. Ungdoms- och demokratigrupper har ställt frågor om hur skattepengarna används. Enligt deras uppfattning är de thailändska lagarna och det nuvarande politiska systemet föråldrat, vilket leder till maktmissbruk.

Värre är att rättsväsendet inte står på folkets sida, enligt demokratiska grupper. Brist på integritet hos höga thailändska tjänstemän är ett allvarligt problem som plågar landet. Ett exempel på bristfällig ansvarsskyldighet är det uppmärksammade fallet om hur vice premiärminister Prawit Wongsuwan gick fri från klockskandalen (ifrågasättandet av hur han hade haft råd att köpa en stor mängd dyra armbandsur), människor ifrågasatte hanteringen av denna skandal av National Anti-Corruption Commission.  Hit-and-run-målet mot Vorayuth Yoovidhya, arvinge till en thailändsk superrik familj, förstärker de offentliga klagomålen att thailändska myndigheter saknar integritet. Att alla anklagelser mot Vorayuth plötsligt avskrevs har diskuterats flitigt i thailändsk press (går att läsa spaltmeter om fallet i både The Nation och Bangkok Post).

Demonstranterna vill ha ett samhälle som styrs av lagen (Rule of Law) inte med lagen (Rule by Law).  De säger att de kämpar för folkets suveränitet som landets härskare mot auktoritärt styre. En rad åtgärder från viktiga institutioner ledde till inrättandet av den nuvarande koalitionsregeringen efter valet i mars 2019, åtgärder som av demokratiska aktivister betraktas som härskarteknik.

 Jämställdhet är ett annat grundvärde som de unga demonstranterna stöder. Det befintliga politiska systemet i kombination med en hierarkisk social miljö har skyllts för den ökande klyftan mellan rika och  fattiga. Thailand är bland de länder som har den största ojämlikheten i världen enligt demonstranterna. Traditionella värden associerade med buddhismen motiverar den stora klyftan mellan rika och fattiga genom att hänvisa till meriteringsskapande i det förflutna livet (Karma). I den meningen motiverar  gamla värden den nuvarande ekonomiska, politiska och sociala inställningen. Den unga generationen betraktar gamla värden som korrupta och orättfärdiga.

Mot studenternas kampanj för en förändring organiserade (ultra)royalister en protest den 30:e juli 2020 och hävdade att deras handlingar syftade till att skydda monarkin som hotades av studentprotester. Observatörer sa att de flesta av deltagarna i den royalistiska sammankomsten var äldre människor, vilket motsäger organisatörernas påstående om att det var studenter från yrkesinriktad utbildning som hade samlats.

Märk väl att demonstranterna inte vill avskaffa kungahuset bara reformera delar av institutionen. Vi vill också påpeka att hitills har demonstrationerna varit av fredlig karaktär. De tillåtna platserna för demonstrationer från myndighetshåll har respekterats. Den politiska polemiken har hållits inom lagens råmärken  och de av demokratins grundpelare som förts fram är yttrandefrihet, ansvar och öppenhet, politisk tolerans, följa lag och ordning och allmänna och fria val. Jämställdhet är förstås viktigt, att människor behandlas jämställt när det gäller att utmäta straff, lika inför lagen är ingen självklarhet enligt demonstranterna.  

Var kommer de nya värderingarna leda landet?

 - Jag tror att traditionalister och de konservativa har inkräktat för mycket på liberalernas utrymme, ge utrymme för alla genom att skriva om konstitutionen, föreslår Gothom Arya, rådgivare till Mahidol Universitetes Institut för mänskliga rättigheter och fredsstudier.

Tillsättandet av senatorer blev inte som kommitteén som skrev grundlagen ville
I den första skrivningen av den nya grundlagen anges att senatorer ska väljas från tjugo yrkesrelaterade och sociala grupper. Där föreslogs att röstningsförfarandet skulle ske korsvis mellan de olika grupperna. Som exempel kan nämnas att gruppen som bestod av människor med utbildningsrelaterade yrken skulle rösta om vilka från gruppen stora och småskaliga jordbrukare skulle hamna i senaten.

I nästa skrivning föreslogs att antalet grupper ska reduceras från 20 till 10 och att röstningen ska ske inom den homogena gruppen, alltså inte korsvis mellan de olika grupperna.

Bland de 220 medlemmarna i den nationella lagstiftande församlingen som sammanträdde fanns det olika åsikter. Av de 220 röstade 196 för de föreslagna ändringarna till grundlagen, 7 röstade emot och 7 lade ner sina röster, vad de övriga 10 befann sig finns det inga uppgifter om. 

Antal medlemmar i senaten har bestämts till 250 varav 50 utses av den nu sittande regeringen. Alltså inte samtliga 250 som ofta återgetts i pressen och från politikerhåll. Det är ju oftast det som NCPO fått kritik för att de skulle se till att senaten fylldes med militärer. En del av senatorers arbete går ut på att kontrollera regering och riksdagens arbete och nagelfara förslag som det ska röstas om i riksdagen.

...och hur blev det, alla 250 senatorerna tillsattes av den dåvarande regeringen (NCPO).

Ingen som är intresserad av thailändsk politik kan ha undgått att det har varit och är demonstrationer bland Bangkoks studenter. Demonstranterna har tre krav som drivs hårt som symboliseras med tre-finger-hälsning. De krav som ställs är att skriva om grundlagen i vissa väsentliga delar enligt studenter på de politiska fakulteterna. Det andra kravet är att upplösa parlamentet och det tredje är att sluta intimidera människor som har olika politiska åsikter. Tre krav som väl får anses som rimliga. Att senaten hamnar i blåsväder beror på att de 250 senatorerna som bland annat hade rösträtt vid tillsättandet av premiärministern Prayuth Chan-ocha trots att senatorerna i princip var tillsatta av just Prayuth och hans associerade.

Det innebär att för tillfället är premiärminister Prayuth Chan-o-cha hårt ansatt för att godkänna och eventuellt tillsätta en grupp människor som ska börja arbeta med att ”förbättra” den nuvarande grundlagen som godkändes via en folkomröstning. Det jobbet anses vara vikt för parlamentet och borde tas fram genom parlamentariska diskussioner anser naturligtvis alla parlamentariker (riksdag och senat). Det allra bästa vore om det thailändska folket blir representerat i en charterskrivande församling. Den högt aktade grundlagen från 1997, anses vara ”folkets konstitution”, ligger till grund för den nuvarande men med viktiga undantag som anses nödvändiga att rätta till. Bland annat sektionen som reglerar politiska partier och valprocesser. I den sektionen finns bland annat hur senatorer tillsätts.

För några veckor sedan ansågs idén att inrätta ett charterförberedande församling, för att göra det som skulle vara parlamentets exklusiva jobb, omöjlig. Men med koalitionspartier öppna för det, unga demonstranter osannolikt att motsätta sig det och en opposition som velat ändra konstitutionen från dag ett efter valet finns det bara senaten kvar som kan tänkas motsätta sig en omarbetning av grundlagen.

Saken är att det kommer att kräva avsevärda eftergifter av senaten för att initiera en charterskrivande församling som består av en bred representation.  Det är lite som att förbereda en församling som har till uppgift att förneka senatorernas existens eftersom omskrivningen av just den sektionen är det som det demonstreras mest emot.

För Prayuth’s del kan tillsättande av en författningsförsamling ses som att han gör demonstranterna till viljes. Processen kommer att ta tid vilket gör att han kan bida sin tid när det gäller de andra kraven om upplösandet av parlamentet och sluta antasta människor med olika politiska åsikter. Han har också andra huvudbry som framkallats av Covid-19 och studenternas krav om reformering av kungahuset.

Huvudfrågan är, vad kommer senaten att göra? Ändra grundlagen via parlamentariska diskussioner och behålla status quo eftersom senatorerna då skulle vara en del av processen. Att ge jobbet till en charterskrivande församling kan vara lika med att senatorerna accepterar en långsam död.

Sentimentet mot senaten är så starkt att när Pheu Thai vägrade att kräva en konstitutionell förändring som skulle upplösa riksdagen omedelbart, helt och permanent, fördömde demonstranternas Facebook-sida det största oppositionspartiet.

Prayuth’s situation är bara lite bättre. Och för att få andningsrum måste en annan sak hända till hans fördel. Kravet på en parlamentarisk upplösning och hans avgång får inte växa i styrka. Om eller när en förberedande charterförsamling är redo att börja sitt arbete måste tillsättandet av församlingen godkännas av en vald riksdag.

Ett skräckscenario är om riksdagen p.g.a. av påtryckningar från olika håll tvingas avskaffa senaten i dess nuvarande form innan riksdagen godkänner och accepterar en förberedande charterförsamling (vilket senaten om den finns kvar kan motsätta sig). Det hör också till saken att regeringskritiker anser att både Prayut och senaten representerar "odemokratiska" element i den nuvarande thailändska politiken. Uppenbarligen vill de som opponerar sig få bort de ”odemokratiska”, desto tidigare desto bättre. En konspirationsteori är att i den nuvarande grundlagen skrevs det in sektioner och paragrafer med vetet som vid kritik enkelt skulle accepteras för omskrivning för att tillgodose kritikers krav. Men som alla konspirationsteorier är det upp till var och en att tro på.

Det leder till den gamla devisen, var försiktig med vad du önskar dig det kan bli verklighet. Vore det bra med ett upplöst parlament just nu och ett nyval? Vem ska leda landet istället för Paryuth, inga förslag har framkommit från studenthåll. Vad ska offras, senaten, regeringen, riksdagen, premiärministern?  Försöker demonstranter gapa över för mycket och mista hela stycket? Och sist men inte minst uppstår frågan hur kan det säkerställas och av vem/vilka att de nuvarande problemen och de som föregick dem inte kommer att upprepas?  Vi får hoppas att beslut tas i god demokratisk ordning i riksdagen.

Vi på vinklarna har alltid varit av den åsikten att kritisera om kritik är nödvändig men tala också om hur det ska se ut istället, vilka bättre alternativ finns.

Följande är en översättning av premiärminister Prayut Chan-o-chas försändelse till Thailands 20 rikaste familjer den 20:e april 2020 (ett ur asiatiskt perspektiv viktigt sammanträffande med siffran 20 red.anm.). Förfrågan om hjälp riktades till samma grupp i ett speciellt 10-minuters tal som sändes på nationell TV klockan 18.00 fredagen den 17:e april.

 ”Thailand och världen i stort har drabbats hårt av en pandemi i form av ett Corona-virus som leder till  sjukdomen Covid-19. Vi står inför en av de allvarligaste kriser som landet och världen har skådat. Sjukdomen har påverkat sociala relationer och skadat ekonomin på en aldrig tidigare skådad nivå. Nu är det tid för thailändska människor att samarbeta och hjälpas åt på alla nivåer. Jag ber särskilt er som har stor kunskap, förmåga att lösa problem och ekonomiska resurser. Det är därför jag vänder mig till er som av många anses vara de äldre och visare i samhället (relaterar till begreppet ”byäldste”red.anm.).  Jag värdesätter väldigt stort att många av er redan hjälpt människor i många aspekter, men jag måste be er göra mer. Använd er förmåga och resurser för att hjälpa thailändska människor som står inför stora svårigheter i sina liv, på snabbast och mest effektiva sätt. Jag ber inte om donationer eller gåvor, allt jag ber om är att ge mig information om projekt som ni är redo att genomföra. Jag ber er också att se till att projekten ni har i era tankar når alla grupper av thailändare och alla delar av landet, att projekten hjälper thailändare i alla aspekter av deras liv på ett konkret sätt. Jag välkomnar förslag om hur regeringen kan hjälpa till och underlätta för att göra projekten framgångsrika. Om ni kan skicka förslag och information om tänkta projekt till mig inom en veckas tid vore jag mycket tacksam. Vänligen överväg min förfrågan, jag tackar  i förväg”. Underskrivet med;

Prayut Chan-o-cha Prime Minister

Från premiärminister Prayuth Chan-o-chas belackare anses försändelsen vara ett ”tiggarbrev” och ovärdigt en regering. Det finns också ett öppet brev från akademikerhåll till samma tjugo familjer i vilket de ombeds att ställa motkrav.

 ”Be premiärministern som också är försvarsminister att avstå från alla vapenköp de närmaste tre åren och se till att få bukt med korruptionen så behövs inga allmosor” står det bl.a.

Åtminstone finns konkreta förslag från akademikerhåll vilket inte kan sägas om läsarkommentarer till artikeln i både Bangkok Post och The Nation. Att kritisera utan att komma med egna förslag anser vi på vinklarna vara kontraproduktivt och meningslöst. Kommentarer för kommenterandet skull. Vi anser att det är bättra att göra någonting än ingenting. Vi är säkra på att det bland de tjugo rikaste familjerna i Thailand finns idéer och lösningar, precis som bland många andra tänkande individer i Thailand.

Svar från några som fått försändelsen

Suphachai Chearavanont, verkställande direktör för Charoen Pokphand (CP) Group,tillika styrelseordförande för True Corporation, hyllade premiärministerns initiativ. Alla stora företag har leveranskedjor och handelsnätverk med små och medelstora affärspartners såväl som stora medinvesterare och har på så vis en mängd kunniga människor att diskutera projekt med. De här företagen är stora skattebetalande institutioner och experter inom sina branscher för lokala och globala marknader och den ekonomiska nedgången har påverkat dem också. Alla har ett gemensamt intresse av att stötta ekonomin under Covid-19 pandemin.

"Var och en av företagen är som ett ministerium. De kommer från den verkliga sektorn och driver sin egen mikroekonomi. Om de arbetar under regeringen kommer premiärministern automatiskt att ha tjugo fler ministerier som arbetar för administrationen," sa Khun Suphachai

CP är ett av företgen som Prayuth Chan-o-cha sände försändelsen till. Bröderna Chearavanont med ett nettovärde på 27,3 miljarder US-dollar, cirka 888 miljarder baht har definitivt de ekonomiska resurser som ska till för att starta projekt för att hjälpa de behövande i Thailand. De är dessutom villiga att spendera pengar.

 "Jag tror att premiärministern kommer att få positiva svar från många av de tjugo som mottagit försändelsen. De stora företagens intressen är helt i linje med landets. Genom att få företagare att känna sig hedrade och behövda är det lättare att få dem engagerade. Att dra nytta av deras erfarenheter kommer i hög grad stödja sysselsättningen och gynna återhämtningen av den thailändska ekonomin".

"Initiativet att lyssna på åsikter från alla sidor är en mycket bra idé", avslutar Khun Suphachai.

Somphote Ahunai, grundaren av Energy Absolute Pcl, en Bangkok-baserad biodieselproducent och solpanelstillverkare, sa att han hade fått brevet från premiärministern och kände sig hedrad. Han samtyckte med premiärministerns idé att bjuda in företagsledare som har lyckats inom sina branscher Att ”brainstorma” idéer är en bra väg att gå för att hantera landets problem.

"Just nu måste regeringen tänka nytt och agera nytt eftersom vi i det närmaste är i ett överlevnadsläge. Vi måste balansera tre saker, förhindra att viruset når nästa stadium, hjälpa fattiga människor som drabbats av krisen och förhindra att ekonomin försämras ytterligare".

Harald Link, ordförande för B.Grimm bekräftade att brevet nått fram till honom och att han har för avsikt att svara inom önskad tidsfrist.

Premiärministern kommer också att träffa representanter från industrisektorn, små och medelstora företag och akademiker för att samla in åsikter och fatta ett beslut om den bästa handlingsplanen för att styra landet genom krisen.

Ett exempel på ett konkret hjälpprojekt

Dr Prasert Prasattong-Osoth, grundare av Bangkok Dusit Medical Service, planerar att spendera 100 miljoner baht för att hjälpa lokala tjänstemän att förbättra befintliga och gräva nya resrvoarer, öppna vattenvägar och artesiska brunnar˟, för att bekämpa torka efter Covid -19 pandemin.

”Vi måste hitta lösningar på befintliga problem som kommer att finnas kvar även efter att pandemin är över. Jag har en stor maskinpark lämpad för uppgiften och jag tror att projektet kommer att leverera vatten inom tio dagar. Bönderna kan fånga planterad fisk i reservoarerna och dessutom få tillräckligt med vatten för att odla ris”.

˟En artesisk brunn är en borrbrunn (rörbrunn) i vilken vattnet stiger upp över jordytan. Detta beror på att det vattenförande jordlagret är inneslutet mellan för vatten ogenomträngliga ler- eller berglager och står i förbindelse med högre belägna underjordiska vattensamlingar. Naturligt förekommande kallas en sådan artesisk källa och då tränger grundvatten genom en svag punkt i jordarten.

Thailändska affärsmagnater öppnar plånboken

Nio av landets rikaste affärsmagnater har lovat att starta projekt värda miljarder baht som svar på premiärminister Prayut Chan-o-chas vädjan till dem om bidrag för att återuppbygga ekonomin efter Covid-19 negativa påverkan .

Dhanin Chearavanont, grundare av CP Group, har donerat 700 miljoner baht till regeringen och Chalerm Yoovidhya från Red Bull har donerat 300 miljoner  baht till den organisation som upprättats för att hjälpa allmänheten. Prasarttong-Osoth, VD för Bangkok Airways, har erbjudit 100 miljoner baht till ministeriet för folkhälsan.

Andra har valt olika tillvägagångssätt för att hjälpa regeringen. Till exempel kommer Prayudh Mahagitsiri, ordförande för PM Group, att köpa jordbruksprodukter från Lamphun-provinsen under sex månader och Petch Osathanugrah, VD för Osotspa, kommer att lägga in 100 miljoner baht i ett nytt projekt som hjälper människor som drabbas av Covid-19.

Chuchat Petaumpai, ordföranden i Muangthai Capital Pcl, diskuterar bistånd i liknande storleksordning men har inte filat klart på detaljer än. Keeree Kanjanapas, ordförande för BTS Group Holdings Pcl, förbereder ett stort stödprojekt.

Chatchai Kaewbootta, VD på Srisawad Corp Pcl, kommer att hjälpa till att  lösa lån givna till människor med få alternativ.” Lånehajar” ger kortfristiga lån med hög ränta och tar ofta en lagfart på den lilla markbit låntagaren äger som säkerhet för lånet. De människor som hamnar i klorna på ”lånehajar” har inga andra möjligheter att låna pengar eftersom bankerna helst vill undvika lagfarter på små markbitar som säkerhet.

Aiyawatt Srivaddhanaprabha, VD och ordförande för King Power, planerar att starta ett projekt med en budget på 1,5 miljarder Bt för att stödja medicinska, sociala, ungdoms- och turismområden.

WV kommer att följa utvecklingen av projekten.