Startade redan 1967 som en organisation
”I en alltmer integrerad värld, är de eftertraktade idealen, fred, frihet, social rättvisa och välfärd lättast att nå genom att förespråka förståelse, goda förbindelser mellan grannländer och ett meningsfyllt samarbete. Länderna i området sydostasien är redan intimt förenade genom historien och kulturarv”. Så sammanfattades deklarationen som gjorde att ASEAN blev till 1967. Den historiska händelsen ägde rum i Bangkok och de fem första länderna att skriva under deklarationen var Thailand, Malaysia, Singapore, Indonesien och Filippinerna.

Värdlandets tema
I Kuala Lumpur den 27 april 2015 höll Malaysias premiärminister Najib Razak ett inledningsanförande med ytterligare en del viktiga uttalanden om vad ASEAN står för. ”Malaysia har för tillfället ordförandeskapet och vad är lämpligare för ASEAN att efterleva än landets eget tema, Our people, Our Community, Our Vision (vårt folk, vårt samfund, vår vision). ASEAN:s medlemsländer ska sträva efter gott styrelseskick, högre levnadsstandard, hållbar utveckling, förbättra kvinnors maktposition och skapa möjligheter för alla människor i området”. En framtidsvision som kommer att kräva hårt arbete och ett utökat samarbete över gränserna.

AEC på agendan
På agendan stod förstås AEC-ASEAN Economic Community som ska sjösättas i slutet på år 2015. Det är meningen att länderna så småningom ska enas om att låta kapital, varor och arbetskraft strömma fritt mellan de tio medlemsländerna men dit är steget långt. Det finns en radda av svårlösta problem, miljöfrågor, migration och inte minst vattentillgång är några. Den komplicerade byråkratin i många medlemsländer måste ersättas av en övergripande myndighet för samtliga länder och det är lättare sagt än gjort. Den allomvittnade korruptionen inom byråkratin kommer med andra ord vara oerhört svår att få bukt med. För att få till stånd en instans som handhar byråkratiska spörsmål, måste den negativa synen på överstatliga institutioner och lagbundna resolutioner, som i EU, ändras. Medlemsländernas byråkrater värnar dock om sina positioner.

Endast en Tiger finns i ASEAN
De forna ”asiatiska tigrarna” har väldigt lite med sydostasien att göra. Det är bara Singapore som är medlem i ASEAN. De övriga s.k. tigrarna Hong Kong, Sydkorea och Taiwan, är inte en del av ASEAN. Sant är dock att medlemsländerna i ASEAN har återhämtat sig ekonomiskt sedan krisen i slutet på 90-talet och att de nya tigrarna vässar klorna (Thailand, Malaysia, Indonesien, Filippinerna, Vietnam). En kris som till delar berodde på Kinas utveckling och gradvisa förändring till en marknadsrelaterad ekonomi. Med billig arbetskraft tog Kina och i viss mån Indien över tekoindustrin och tillverkning av andra lågteknologiska produkter. Idag tävlar ASEAN med kvalitet och p.g.a. att lönerna gradvis stegrats i både Kina och Indien ser det ut som om ASEAN åter kan konkurrera både med pris och kvalitet.

Fabriken ASEAN på gång
”Factory ASEAN” håller på att bli ett begrepp och det  tack vare samarbete över gränserna. Främst rör det sig om monteringsarbeten men siktet är inställt på att bli en självförsörjande produktionskedja. Det uttalade målet är att öka handeln med länder utanför AEC men eftersom området har en befolkningsmängd på 620 miljoner finns det tillräckligt med köpstarka kunder för att även handeln inom området ska blomstra. ASEAN har för tillfället en snabb och stabil tillväxt.

Samarbete mellan företag
För att inte göra samma misstag som begåtts i Europa vill man skynda långsamt men solidaritet och framåtanda är på plats redan. Många både stora och mellanstora företag i medlemsländerna har en flexibilitet som gör att de snabbt kan ändra produktionen, att tillverka produkter som behövs för att få igång ”Factory ASEAN” är förmodligen den del av AEC som är lättast att implementera. Det är nog också samarbetet mellan företag som snabbast leder framåt. Politiker och byråkrater som sysslar med reformarbete kommer att behöva längre tid för att genomföra föreslagna reformer.

Banker
Redan tidigare har Kina, Japan och Sydkorea bildat en internationell bank för behövande länder inom ASEAN med förenklade regler för lån och mindre drakoniska återbetalningkrav och lägre ränta. Världsbanken och IMF ansågs ställa för höga krav på säkerheter och tuffa återbetalningsvillkor, dessutom alldeles för hög ränta. ADB (Asian Development Bank) är mer en bank där stöd till utsatta grupper prioriteras.

Stötta utbyggnad av infrastruktur
Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB) är den senaste bankformationen i raden med Kina som största kontributör av kapital. Som vanligt beskylls Kina för att enbart vara intresserade av att öka sitt inflytande i regionen. Men det många västerländska ekonomer inte tar hänsyn till är Kinas behov. Även ett så stort land som Kina har sina svagheter varav en är transportsektorn. För att få ut sina produkter till övriga världen behöver Kina transportvägar som går via länderna i ASEAN. Därför är man villiga att ställa upp med kapital för infrastruktur. Sedan är det allom bekant att Kina har väldigt lite inflytande i Världsbanken, IMF och ADB (Japan är stora bidragsgivare).

Gemensamt utlåtande
Den gemensamma kommunikén efter mötet betonade vikten av att ASEAN ska vara en organisation som värnar om individen. Vikten av politisk stabilitet och försäkran om gott ledarskap, ekonomin och ett väl utvecklat sociokulturellt samhälle poängterades. Thailands premiärminister Prayuth Cha-oncha tog upp vikten av att stötta människor som arbetar inom jordbruket 620 miljoner människor behöver mat. Han berörde också vikten av att tackla människohandeln och annan gränsöverskridande brottslighet. Det är också viktigt att samtliga tio länder känner samhörighet och att speciella ekonomiska zoner utvecklas i länders gränsområden.

Sydkinesiska havet
Ett känsligt ämne som kom upp till diskussion var Kinas dispyt med Filippinerna, Indonesien, Vietnam, Brunai och Malaysia, alla ASEAN medlemmar och Taiwan om rätten till sydkinesiska havet. Kina är av åsikten att 90% av havsområdet tillhör Kina, ett orimligt krav enligt de andra länderna. Det finns gott om olja och gas i havet och de vill de övriga länderna också få del utav. Det är dock med viss tvekan ASEAN som organisation kritiserar Kina som många anser vara en viktig allierad. Organisationen ASEAN är känd för sin konsensus. Trots att länderna ingår i en organisation, har varje land rätt att avstå från att ställa sig bakom en gemensam kommuniké, även om det finns ett majoritetsbeslut. Därför blir de gemensamma besluten ofta en urvattnad kompromiss som inte leder någonstans. ASEAN som grupp kritiserar ogärna andra länder och heller inte medlemsländerna.

ASEAN är Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand och Vietnam. De som kallas +3 är Japan, Kina och Sydkorea.

Läs också Introduktionen till ASEAN + 3 och Tillväxt inom ASEAN.

Kuriosa: En svensk deltog i mötet, EU:s handelskommissionär, Cecilia Malmström.