Olika BNP
Gross Domestic Produktion (GDP) eller som det heter i Sverige, Brutto National Produkten (BNP) anger summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. IThailand är förmodligen summan av varor och tjänster som produceras utanför GDP- beräkningar lika stor som landets GDP.

Småskalighet
MC-taxi, smårestauranger av diverse slag, damfriseringar, människor som tar hand om ditt bagage när du kliver av tåget allt bidrar till låg arbetslöshet. Arbetstillfällen som uppstår p.g.a. kontanthantering.I s.k. utvecklingsländer förstår man vikten av kassaflöde d.v.s. kontanthantering. I Thailand kallas det inte ”svarta pengar” eftersom människor som tjänar under 120 000 baht om året inte betalar någon skatt. De flesta småföretag drivs som enskild firma och beskattas således som privatperson. I de närmaste 100% av alla inom ovannämnda servicesektor använder kontanter.

Kontanter är frihet
Med kontanter som byter händer utanför ”systemet” kan lätt nya råvaror köpas varje dag och förädlas till inkomstbringande produkter. Det läggs inte på någon moms eller serviceavgift när de thailändska småföretagarna, ofta en familj, säljer sina produkter. Man räknar inte i procent, man räknar i baht. Det är lätt att förstå att kontanthantering skapar arbetstillfällen. I thailändares ögon är också kontanthantering frihet. Att känna pengar i sin hand ger känslan av att det är ”mina” pengar som jag kan använda utan att någon kontrollerar vad ”jag” använder dem till. De flesta vi känner i Thailand som jobbar inom servicesektorn har otroligt bra kontroll på hur mycket vinst varje dags arbete ger.

Köper för en och säljer för två
Bland ekonomer som sysslar med beräkning av vinstmarginaler i procent är kassaflöde ofta negligerat. På ett besök i China Town, Bangkok, där få rörelseidkare är inberäknade i Thailands GDP, fick vi en snabblektion. Vi köper produkter för en baht och säljer den för två hur många procent vi tjänar är irrelevant. I Thailand är det otroligt lätt att hitta en ATM-maskin, alltså en bankomat och samtliga banker tar emot kontanter.

”Utan kontanter får vi samhälle likt Orwells”
Avskaffandet av kontanter riskerar att i förlängningen skapa ett samhälle likt Orwells ”1984” där staten kontrollerar allt ­invånarna gör. Det leder till en betydande begränsning av individens frihet, skriver Johan Thorén, Strand Kapitalförvaltning.

Användandet av kontanta betalningsmedel ökar fortfarande runt om i världen, men Sverige går i motsatt riktning. Nya digitala betalvägar vinner framgångar vilket får Sverige att framstå som ett lämpligt testland för avskaffandet av kontanter. Man måste ställa sig frågan om det bara är den moderna utvecklingen eller om det finns andra intressen som driver denna utveckling och vad konsekvenserna kan komma att bli.

I takt med att räntan sänkts har centralbankerna blivit allt mer ”tandlösa”. Extrema monetära åtgärder ger numera sällan någon mätbar effekt. Trots negativ ränta tar investeringsviljan inte fart hos industrin. Frustrationen växer och öppnar dörren för alltmer vågade ekonomiska och politiska experiment. En sådan idé, som vid första anblicken ter sig orealistisk, börjar nu etablera sig som en fullt möjlig framtida utveckling, nämligen tanken att avskaffa kontanter.

Det var inte länge sedan
de flesta av oss inte ­trodde att vi skulle uppleva negativ ränta. Nu är det verklighet och ekonomiska sanningar vänds upp och ned. Ännu är den negativa räntenivån låg och kanske inte påverkar vårt sparande speciellt mycket. Men lek med tanken; vad skulle hända om räntan sänks till minus 4 procent? Sannolikt skulle då många sparare välja att ta ut sina pengar från banken, i stället för att passivt titta på när besparingarna sjunker i värde och i stället lägga dem i madrassen eller köpa någon ­annan tillgång som kan bevara värdet. Det innebär att ju mer räntan sänks desto mindre effekt får sänkningen på att stimulera ekonomin. Det är här som en av tankarna med att ta bort kontanter kommer in. I ett kontantlöst samhälle kan spararna givetvis inte ta ut några pengar, utan alternativet till värdeminskning blir konsumtion som i förlängningen driver inflation. För att önskad effekt ska uppnås krävs även andra åtgärder såsom att investeringar i fysiskt guld eller valutor samtidigt begränsas eller förbjuds. Visst låter detta fullständigt befängt!? Tydligen tycker inte flera av världens ekonomiska tungviktare det. Vid årets ekonomiska forum i Davos var införandet av ett kontantförbud ett återkommande diskussionsämne.

Andy Haldane,
Bank of Englands chefsekonom, är en ivrig förespråkare för avskaffandet av kontanter. Både IMF och ECB verkar vara inne på samma spår och trycket ökar från Frankrike om att införa förbud mot större kontanttransaktioner samt att avskaffa 500-euros­sedeln. Den kontantfientliga politiken drivs med argumenten att det är nödvändigt för att ­bekämpa terrorism och kriminalitet.

Förespråkarna hävdar att ett kontantlöst samhälle blir ett säkrare samhälle där kriminaliteten minskar. När det gäller skattebrott kan det ligga en del i det men man ska nog inte underskatta de kriminellas kreativitet, och jag har svårt att tro att knarklangare upphör med sin verksamhet bara för att svenska fysiska sedlar skulle avskaffas. Betalningar kan säkert lösas med dollar eller digitala valutor. Om argumentet med att försvåra för kriminella ska bli effektivt förutsätts att innehav av andra valutor eller guld också begränsas.

Dessa åtgärder har redan prövats. I Tyskland i början av 30-talet blev den tyska befolkningen förbjuden att äga vare sig utländsk valuta eller guld. Även USA införde 1933 förbud mot att äga guld.

Osannolikt? Nej, svenska banker har redan drastiskt minskat möjligheterna för sina kunder att ta ut kontanta medel. Liknande situation gäller vid köp av utländsk valuta eller fysiskt guld där kunden först måste acceptera att bli registrerad för vad som växlas eller köps.

De flesta banker
välkomnar tanken på att kontanterna försvinner då det sänker deras kostnader och samtidigt stärker greppet om kunderna. Det finns dock röster som höjer ett varningens finger för experimentet med att avskaffa kontanter. Bundesbanks vd, Jens Weidmann, har varnat för att det kan bli katastrofala följder om medborgare skulle få ­intrycket av att de inte kommer att kunna få ta ut sina pengar. Banken ställer sig också tveksam till vilken effekt avskaffandet av kontanter skulle ha på att förhindra brottslighet. I både Tyskland och Schweiz finns poli­tiska partier som har tagit en tydlig ställning mot ett avskaffande av kontanter. När får vi se en politisk reaktion i Sverige?

Avskaffandet av kontanta medel skulle kunna stärka politikers och centralbankers maktposition. Frågan drivs nu under förevändningen att det är en nödvändig åtgärd för att bekämpa terrorism och därmed ge medborgarna trygghet. Är vi verkligen beredda att betala priset för detta? Avskaffandet av kontanter riskerar att i förlängningen skapa ett samhälle likt Orwells ”1984” där staten kontrollerar allt invånarna gör, vilket leder till en betydande begränsning av individens frihet.