Tisdagen den 22:a oktober 2019 tog kommittén mot användandet av ämnen som utgör en hälsorisk (Hazardous Substance Committee-HSC) beslutet att förbjuda parakvat, klorpyrifos och glyfosat. Diskussioner runt de här tre bekämpningsmedlen har pågått under många år men något förbud har inte röstats fram förrän nu. Kommittén har under många år utfärdat restriktioner av användandet men inte heller restriktionerna har följts.
Som underlag till beslutet hänvisar HSC till en rapport från IARC (International Cancer Research Organization) en instans under WHO (Världshälsoorganisationen). Den 27:mars i år beordrade en amerikansk domstol det gigantiska bekämpningsmedelsföretaget Monsanto att betala 2,5 miljarder baht i kompensation till människor som utvecklat cancer genom att blivit utsatta för tre blandningar av glyfosatherbicider. Domarens beslut baserades på IARC:s vetenskapliga bevis. Dessutom beordrade domstolen i Kalifornien ett förbud mot användandet av klorpyrifos. Allt enligt Vitoon Leanjamroon, chef för Bio Thai Foundation.
Det kan vara svårt att hålla isär namnen på bekämpningsmedlen men alla tre, parakvat, klorpyrifos och glyfosat är hälsovådliga och bevisats vara så genom vetenskapliga undersökningar. Men inte bryr sig USA:s miljöskyddsbyrå (EPA) om vetenskapliga bevis. Enligt EPA utgör inte glyfosat någon hälsorisk om medlet används enligt givna instruktioner. Därför skickar Ted McKinneys, tjänsteman på amerikanska jordbruksdepartementet och ansvarig för utrikeshandel ett brev direkt till Thailands premiärminister Prayuth Chan-ocha i vilket han uppmanar Thailand att senarelägga implementeringen av förbudet. Inte bara uppmanar för i brevet omnämns också att förbudet skulle få konsekvenser för import från USA av sojabönor, vete, kaffe, äpplen, druvor och andra jordbruksprodukter som värderas till 51 miljarder baht årligen. I brevet påstås det också att beslutet inte bygger på vetenskapliga grunder. Vitoon som tidigare nämnts i artikeln tror att USA blandar sig i förbudet mot jordbrukskemikalier i Thailand för att skydda sitt intresse för jordbruksexport till kungariket.
Ted McKinneys vill förstås att USA också fortsättningsvis exporterar sojabönor, vete, kaffe, äpplen och druvor till Thailand. Och så är det förstås exporten av bekämpningsmedel tillverkade av Monsanto. Nu är det inte bara från USA som Thailand importerar sojabönor och vete. Brasilien, Argentina och Ukraina är andra länder som Thailand handlar med. Ett förbud mot användandet av parakvat, klorpyrifos och glyfosat i thailändskt jordbruk kommer förstås innebära att importerade jordbruksprodukter också kommer att hamna på nolltoleransspår av de förbjudna kemikalerna. Det gäller import från alla länder får vi hoppas.
Att thailändska jordbrukare opponerar sig mot förbudet är väntat. Sukan Sangwanna generalsekreterare för Federation of Safe Agriculture (FSA) tillsammans med representanter för bönder som odlar sockerrör, tapioca, palmolja, gummi, majs och frukt kommer att försöka få ett domstolsutslag som stoppar förbudet. Anledningen är att produktionen av jordbruksprodukter blir dyrare om inte bekämpningsmedel får användas. Enligt FSA finns inga alternativ tillgängliga, det finns inga subventioner för jordbruksmaskiner som skulle kunna göra bekämpningsmedlens jobb. Kostnader för mer anställda som skulle klara av ogräsbekämpning och få bukt med skadedjur kommer varje enskild jordbrukare få ta. Det skulle innebära att jordbruksprodukter blir betydligt dyrare. Om Thailand fortsätter att importera jordbruksprodukter som fortfarande innehåller bekämpningsmedel kan inte thailändska bönder priskonkurrera.
Som alltid är diskussionen baserad på ekonomiska faktorer. Om nu för en gångs skull ett vettigt beslut är taget, ett förbud mot användandet av hälsovådliga kemiska medel, låt då förnuftet råda. Kan amerikanska jordbruksdepartementet och thailändska bönder ta på sig ansvaret för att den thailändska befolkningen sakta men säkert blir förgiftade av produkter som inte borde vara avsedda för konsumtion. Om bara importörer av jordbruksprodukter till Thailand gör regelbundna tester för att spåra förbjudna preparat kan säkert en uppgörelse komma till stånd mellan inhemska producenter och importörer av utländska jorbruksprodukter.
Vem är Ted MCKinneys? I nitton år har han arbetat för Dow Agro Science, en av världens största tillverkare av kemikalier använda inom jordbruket. Ett riskkapitalistföretag med anknytning till Donald Trump. Med stor sannolikhet en avgörande faktor till att klorpyrifos aldrig blivit förbjudet i USA.
En annan avgörande faktor till motståndet att förbjuda ohälsosamma bekämpningsmedel. Statistik från jordbruksdepartementet avslöjar att Thailand fortfarande har stora lager av parakvat, klorpyrifos och glyfosat, nästan 30 000 ton. Kostnaden för att säkert eliminera dem beräknas till 3 miljarder baht.
Klorpyrifos är ett bekämpningsmedel mot insekter i många olika grödor. Användning av klorpyrifos som växtskyddsmedel har aldrig varit tillåten i Sverige eftersom det inte ansetts vara tillräckligt säkert.
Glyfosat finns i bekämpningsmedel som används för att bekämpa ogräs inom jordbruket och det verksamma ämne som gör att ogräset dör. I Sverige får bekämpningsmedel som innehåller glyfosat användas för att bekämpa ogräs som växer på åkern innan grödorna, exempelvis vete, raps och bönor, kommit upp ur jorden. Dessa bekämpningsmedel får även användas för att ta bort det ogräs som växer på åkern efter skörd. Tydligen har inte de senaste rönen från IARC nått svenska livsmedelsverket.
Parakvat är akut giftigt. Direktkontakt med medlet kan ge svåra skador i lever och lungor. I Sverige har medlet varit förbjudet sedan 1983 och inom EU sedan 2003. Det är därför hög tid att ta nästa steg och sätta stopp för att ett bekämpningsmedel som är förbjudet i Europa används globalt.