Tredje punkten: Samtliga tjänstemän i Expeditionsministären avgår för att bana väg för en interimregering utsedd av senaten. Den interimregeringen ska genomföra reformer.
Kommentar: I grundlagen står det klart och tydligt att en expeditionsministär ska sitta tills en ny vald regering svärs in. Om den tillförordnade regeringen skulle avgå måste premiärministerrollen axlas av en vald kandidat som är eller har varit en ledamot av riksdagen. Alltså kan inte senaten, som dessutom till delar är tillsatt och till delar vald, utse en interimregering.
Fjärde punkten: Ett nätverk som kallar sig för Reform Now Network ska tillsammans med PDRC lägga förslag om vilka reformer som ska genomföras med en tidsram på 15-30 dagar.
Kommentar: Antingen ska PDRC tas bort eller representanter för den tillförordnade regeringen läggas till. Varför skulle PDRC ha mer att säga till om vilka reformer som ska genomföras än expeditionsministären.
Femte punkten: En folkomröstning ska hållas inom 90 dagar för att reformförslaget ska få legitimitet.
Kommentar: En folkomröstning är onödig om alla politiska partier deltar i valet fastställt till den 20 juli. Förmodligen kommer de flesta partier att ha som vallöfte att genomföra reformer.
Sjätte punkten: Ett nyval utlyses 45-60 dagar efter att folkomröstningen är genomförd.
Kommentar: Folkomröstning och val är tårta på tårta.
Sjunde punkten: Alla politiker i alla politiska partier måste genomföra de föreslagna reformerna, om inte ska de bli förbjudna att delta i politik.
Kommentar: Eftersom PDRC har som viktigaste reform att utrota allt som har med familjen Shinawatra i thailändsk politik att göra ska det bli intressant att se hur den reformen ska genomföras om Pheu Thai vinner valet.
Åttonde punkten: En s.k. reformregering måste genomföra alla reformer inom ett år för att sedan upplösa parlamentet och utlysa nyval.
Kommentar: Varför ska det bli ett nyval efter att en regering skött sig och genomfört reformer?
Nionde punkten: Efter valet kan en ny regering bildas och fungera som vanligt.
Kommentar: Inom tidsramen av ett och ett halvt år ska det alltså vara två val och en folkomröstning.
Tionde punkten: Den som Abhisit glömde att skriva in i sin plan är att PDRC omedelbart upphör med sina demonstrationer.
Övriga kommentarer: Ordet reform (patiroop på thailändska) används alldeles för ofta i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Om någon nämner ordet patiroop en gång till bör denna någon också nämna minst tre reformer som ska genomföras. Om inte denna någon klarar av att nämna tre reformer ska den personen förbjudas att delta i politik på obestämd tid. I Abhisits ”road map” får expeditionsministären ingenting och PDRC allting utom tillsättande av en interimregering (ska tillsättas av senaten istället för av Suthep Thaugsuban). Abhisit tycker att Yingluck Shinawatra ska avstå från att delta i politiken i sex månader för landets bästa. Inte någonstans i hans ”road map” finns det förslag på att Suthep Thaugsuban ska göra sammalunda. Antingen tror Abhisit att de politiker som för tillfället styr landet inte är läskunniga eller också har han så stor respekt för sin äldre f.d. partibroder Suthep att han inte vågar föreslå ett 10-punkts program enligt ovan. Man kan byta ut regeringar man är missnöjd med genom att vinna ett val. Man kan inte ändra grundlagen eller tolka den så det passar egna syften. Det är som att spela en fotbollsmatch där bara det ena laget blir avblåst för offside. Att en del thailändare hävdar att vi västerlänningar inte förstår det asiatiska sättet är oväsentligt eftersom det thailändska statsskicket är byggt på en blandning av USAs och Storbritanniens statsskick. Faktum är att det inte är vi västerlänningar som ska försöka förstå det asiatiska sättet utan vissa thailändare som ska försöka förstå det statsskick landet har. Konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati står det i den thailändska grundlagen.