Slutparagraferna
Det enda som kan anses vara en anledning till all kritik, från alla politiska grupperingar utom Suthep Thaugsabans gäng, är paragraferna mot slutet av skriften. Det är alltså införandet av en femårssenat som dessutom är tillsatt, alltså inte vald, som luktar övervakning. De två stora partierna Pheu Thai och Demokraterna vill för allt i världen inte bli övervakade. För övrigt kan utläsas ur skriften att det ställs helt nya krav på politiker och partier att arbeta öppet, inkluderande och transparent. Något helt nytt för Thailands styrande.

En fungerande demokrati
Den nya grundlagen har också till uppgift att få en mer fungerande demokrati. Om det finns något som är negativt med just demokrati och val är det möjligheten att ett parti får ensam majoritet. En fungerande demokrati bör ha en någorlunda jämbördig opposition eller åtminstone en opposition stark nog att få sin stämma hörd. Annars är det lätt att det uppstår en s.k. majoritetens diktatur.

Leder till demonstrationer
Vän av demokratiordning kanske anser att om ett parti är så bra, att det får en egen majoritet i riksdagen, har det rätten att styra och ställa lite som partidignitärerna vill. Men det är just det som leder till långvariga och onödigt bombastiska demonstrationer (de senaste tio åren i Thailand). Den nya konstitutionen kommer att reglera möjligheten att nå en total majoritet genom förändringar i valproceduren. Fler partier kommer att få möjligheten att bilda koalitionsregeringar och fler lokala politiker kommer att få chansen att sitta i riksdagen både som regeringsmedlemmar och i opposition.

Inte gått tillräckligt långt
Det finns också de thailändare som anser att Meechai Ruchupan ordförande i Constitution Drafting Committee och de andra 20 lagkunniga som skrivit grundlagen, inte gått tillräcklig långt. Även på lokalnivå borde regleringar genomföras så att precis som på nationell nivå, få lokalpolitiker att agera öppet, inkluderande och transparent. Det borde också i lika hög grad gälla byråkrater inte minst inom polisväsendet.

Grundlagen blir svår att ändra
En annan del av konstitutione som politiker klagar högljutt över är att det nästan kommer att bli omöjligt att ändra i grundlagen. Vi har skrivit det förut men det tål att skrivas igen. Just att göra ändringar i grundlagen har ju varit varje regering, snudd på första åtgärd, väl vid makten. Oavsett om grundlagen har röstats igenom via en folkomröstning eller ej. Med vilken rätt kan en nyvald regering göra ändringar i en grundlag som röstats igenom via en folkomröstning frågar vi oss.

Borde vara ännu svårare
I många länder kan en grundlag endast ändras om två sittande regeringar är överens om de ändringar som föreslagits. Att en grundlag blir en interim grundlag (d.v.s. rivs upp) vid ett militärövertagande beror helt enkelt på att i de flesta grundlagar som funnits i Thailand står det klart och tydligt att genomföra en militärkupp är förenat med långa fängelsestraff och t.o.m med döden.

Folkets mandat som ursäkt
Om man läser igenom hela det nya förslaget, vilket vi inte tror att många har gjort som kritiserar utvalda delar, framgår det klart att den här grundlagen är skriven för att ge det thailändska folket mer makt. Det får inte vara så att bara genom att bli folkvald anser politiker sig ha folkets mandat att i stort sett genomföra vilka tokigheter som helst. Därför behövs den femårssittande tillsatta senaten som kontrollfunktion. Om politiker hade skött sig under sin regeringstid hade just den paragrafen inte behövts.

Försoning är människors uppgift
Vi har också svårt att förstå varför politiker anser att den nya grundlagen kommer att leda till ytterligare splittring. De verkar ju vara rörande eniga om just det, hur man nu kan vara det. Att politisk splittring skulle vara en konsekvens av en ny grundlag måste tyvärr tolkas som att den som läst, eller inte brytt sig om att läsa, totalt missuppfattat innehållet. Det är ju knappast en grundlags uppgift att skapa försoning, det är människors uppgift.

Öppenhet, inkludering och transparens
Att så många politiska fraktioner anser att den nya grundlagen kommer att hindra deras normala yrkesutövning har lett till att gemene man ofta säger, om den nya grundlagen inte anses bra för politiker är den säkert bra för oss. Det är lite att skjuta sig själva i foten när politiker i sina valtal skryter om hur reformer ska genomföras, hur korruption ska motarbetas, hur de ska arbeta öppet, inkluderande och transparent och i nästa andetag bestämt sig för att rösta ner en grundlag som föreskriver just det. Om man istället för att kritisera hade läst igenom grundlagen, försökt se helheten ur landets perspektiv istället för ur sitt eget, hade nog de flesta insett att den nya grundlagen bara har till uppgift att ställa krav på just öppenhet, inkludering (politisk tolerans) och transparens.

Opinionsundersökning
Enligt flera opinionsundersökningar gjorda om deltagande i folkomröstningen har hela 90 procent av de tillfrågade för avsikt att rösta. Det är cirka 50 miljoner röstberättigade i Thailand. Utav de tillfrågade hade närmare hälften beslutat sig för att rösta ja med bara 8 procent nejröster och ungefär lika många som skulle rösta blankt. Det ger alltså en tredjedel som inte bestämt sig. Ska bli intressant att få ta del av det faktiska utfallet.

Om du vill läsa om vad den sittande regeringen uträttat mellan 12 september 2014 – 12 september 2015 följ följande länk:
http://www.thaigov.go.th/pdf/complete-version-ExsumGovtPerformance(SP).pdf

En artikel publicerad i DN den 6:e augusti behöver kommenteras. Vinklarnas kommentarer är skrivna med kursiv stil. Artikeln i sin helhet finns att läsa på http://www.dn.se/nyheter/varlden/folkets-dom-vantar-thailands-militar/

Folkets dom väntar Thailands militär

Folkets dom väntar grundlagsförslaget inte Thailands militär (alltså fel rubrik)

PUBLICERAD 13:37 Lördagen den 6 AUGUSTI

Thailand går på söndagen till folkomröstning om en ny författning. Thailändarna har för första gången sedan militärkuppen för två år sedan möjlighet att visa vad man tycker om att militären blandar sig i politiken.

Gemene man har inte tolkat den nya grundlagen som ett försök från militären att blanda sig i politiken. Resultatet av folkomröstningen kan därför inte tolkas som ett gillande eller ogillande av militären, bara ett gillande eller ogillande av grundlagsförslaget.

Den styrande militären har förbjudit alla opinionsyttringar mot författningsförslaget. Aktivister som försökt kampanja mot den nya författningen har gripits och en tv-station har stängts. Enligt en ny lag kan den som kampanjar mot förslaget få 10 års fängelse.

Nej militären har inte förbjudit alla opinionsyttringar mot författningsförslaget bara de opinionsyttringar som förvränger fakta i förslaget och de som aktivt försöker påverka människors ställningstagande. Det finns debattprogram på thailändsk TV där både de som är för och emot förslaget får sin stämma hörd.

Militären styr Thailandefter en kupp i maj 2014 och har lovat thailändarna fria val. Enligt juntan som styr landet, "Nationella rådet för fred och ordning", banar ett ja till författningen väg för att allmänna val kan hållas nästa år.

Även ett nej kommer att leda till val i mitten på 2017. Enligt premiärminister Prayuth Chan-ocha har det thailändska folket och internationella iakttagare blivit lovade att en val ska ske och det löftet kommer han inte att svika. Dessutom finns det ingen uttalad handlingsplan om en ”ny” eller en tidigare använd grundlag ska ersätta ett nedröstat förslag. Det får vi ta ställning till om det blir ett nej, att ha en plan B innebär ju att vi inte tror på den nyskrivna grundlagens förträfflighet, sa regeringens talesman.

Landets två största partier är dock emot författningsförslaget. De anser att det ger militären för mycket makt och rätt att blanda sig i politiken. Även Demokratiska partiet, som välkomnade militärkuppen för två år sedan, är kritiskt.

– Det går emot den grundläggande principen av vad vi tror på. . . demokrati. Det kommer att utlösa en ny konflikt, sade partiets ledare och förre premiärministern Abhisit Vejjajiva i en intervju med nyhetsbyrån AFP förra veckan.

Den förre premiärministern Abhisit Vejjajiva har en något grumlig syn på demokrati. Under PDRC:s demonstrationer ledda av Suthep Thaugsuban under slutet av 2013 och början av 2014, Suthep var Abhisit närmaste man i det Demokratiska partiet när de satt i regeringsställning mellan den 17:e december 2008 till den 5:e augusti 2011, stod han på scenen tillsammans med Suthep och höjde hans arm upp i luften. Det hör till saken att PDRC med Suthep i spetsen tyckte att den demokratiskt valda regeringen under Yingluck Shinawatra hade förlorat sin legitimitet och därför borde avgå. Istället skulle PDRC ta över makten i ren ”demokratisk” anda. Suthep skulle styra och ställa, han skulle utnämna sig själv till statschef och på så vis ha rätten att tillsätta en premiärminister och en regering. Om det är den typen av demokrati Abhisit menar förstår vi att han röstar ner den nya grundlagen.

I förslaget föreslås bland annat att militären får utse platserna i en av parlamentets två kammare, senaten. Förutom ja eller nej till författningen får väljarna på valsedeln också ta ställning till om senaten ska få vara med och välja premiärminister.

Ett ja i folkomröstningen ger militären ett fortsatt starkt inflytande. Om förslaget förkastas har juntaledaren och premiärministern Prayuth Chan-O-Cha sagt att han kommer att föreslå ett nytt reviderat författningsförslag. Den processen kan ta ett par år och under den tiden fortsätter militären att styra Thailand.

Nej premiärminister Prayuth Chan-ocha har inte föreslagit ett nytt reviderat författningsförslag som kan ta ett par år att skriva. Däremot fortsätter han att lova att den plan som finns för ett val i mitten på 2017 gäller. Det kanske vi får tro på tills motsatsen bevisats.