Här finns det ingen lätt lösning och just det här ärendet har varit anledningen till att valdagen har skjutits fram vid flera tillfällen. Den s.k. organiska lagen som ska reglera sammansättningen av kommittén (Senate Selection Committee) som ska utse medlemmar i senaten är svår att enas om. En komplicerad lösning är på väg att klubbas igenom i Nationalförsamlingen. Som det ser ut blir det ingen kommitté snarare ett komplicerat röstningsförfarande.

Antal medlemmar i senaten har bestämts till 250 varav 50 utses av den nu sittande regeringen. Alltså inte samtliga 250 som ofta återgetts i pressen och från politikerhåll. Det är ju oftast det som NCPO fått kritik för att de skulle se till att senaten fylldes med militärer. En del av senatorers arbete går ut på att kontrollera regering och riksdagens arbete och nagelfara förslag som det ska röstas om i riksdagen.

I den första skrivningen av den nya grundlagen anges att senatorer ska väljas från tjugo yrkesrelaterade och sociala grupper. Där föreslogs att röstningsförfarandet skulle ske korsvis mellan de olika grupperna. Som exempel kan nämnas att gruppen som bestod av människor med utbildningsrelaterade yrken skulle rösta om vilka från gruppen stora och småskaliga jordbrukare skulle hamna i senaten.

Nu har det föreslagits att antalet grupper ska reduceras från 20 till 10 och att röstningen ska ske inom den homogena gruppen, alltså inte korsvis mellan de olika grupperna. Bland de 220 medlemmarna i den nationella lagstiftande församlingen som sammanträdde den 26:e januari i år fanns det olika åsikter. Av de 220 röstade 196 för de föreslagna ändringarna till grundlagen, 7 röstade emot och 7 lade ner sina röster, vad de övriga 10 befann sig finns det inga uppgifter om.  

Att alla diskussioner om sammansättningen av senaten tar tid är lätt att förstå. Det ska till en lagtext som inte kan missuppfattas och som ska användas många år framöver. Eftersom inte grundlagen är huggen i sten än kommer nog andra viktiga förändringar att ske. Bl.a diskuteras ett tillägg som ska göra det svårare att ändra i grundlagen. Precis som i många länder i Europa ska ändringar bara kunna göras om två valda regeringar samtycker. I Thailand har det ofta skett att en nyvald regering börjar med att ändra grundlagen för egen vinning. NLA har heller inte kunnat enas om det ska bli 10 grupper så det blir snarare någonstan mellan 10 och 15 grupper (det är matematik på hög nivå som gör att medlemmarna i NLA inte kan enas det finns dock medlemmar som säger att lite kalkylering inte får avgöra hur många grupper det ska finnas, med 10 grupper blir det lätt - 20 kandidater från varje grupp, som ni förstår blir det svårare om det blir 15 grupper, det är heller inte klargjort om det ska bli lika många senatsmedlemmar från varje grupp)

Vilka var då de första 20 grupperna och vilka har strukits. Vi börjar med att räkna upp de 20 som initialt nämndes.

01.Offentlig förvaltning och säkerhet (tjänstemän, statstjänstemän, väpnade styrkor)
02. Juridiskt och rättsligt system (domare, åklagare, polis, jurister)
03. Utbildning (lärare, forskare och utbildningsadministratörer)
04. Folkhälsa
05. Stora och småskaliga jordbrukare
06. Fruktträdgårdar, skogsbruk, boskap, fiske
07. Anställda i den privata sektorn
08. Miljö, stadsplanering, fastighetsutveckling
09. Handel, medelstora- och småföretag
10. Stora företag
11. Stora industrier
12. Vetenskap, teknik, kommunikation, IT
13. Kvinnor
14. Funktionshindrade, äldre, etniska grupper, andra identitetsgrupper
15. Konst, kultur, sport och underhållning
16. Civilsamhället, offentliga organisationer
17. Massmedia, litteratur
18. Turism eller tjänster
19. Professionella grupper, oberoende yrken
20. Övriga ..

och så listan efter att 20 blev 10  

01.  Nationell administration och säkerhet
02.  Lag och rättvisa
03.  Utbildning
04.  Lantbruk
05.  Den privata sektorn
06.  Miljöfrågor
07.  Små och medelstora företag
08.  Kvinnor
09.  Äldre, funktionshindrade, etniska grupper
10. Kultur och konst. 

Det bedyras från NLA – håll att även om grupperna decimerats från 20 till 10 ska inget yrke, social grupp eller samhällsklass lämnas utanför.

I vissa fall anges arbetsområden eller sociala grupper och det tas för givet att det är människor som agerar inom dessa områden som kan röstas fram. Det är alltså fritt för människor som känner sig kallade att försöka bli medlem av den första historiska senaten tillsatt på det här sättet. Det kostar 2500 baht att anmäla sin kanditatur. Vi förmodar att det blir valkommissionens uppgift att genomföra registreringen av kandidater och hålla i ett transparent röstningsförfarande.

De övriga grundpelarna i en demokrati är politisk tolerans, följa lagen, yttrandefrihet, ansvar och öppenhet, decentralisering och det civila samhället med val blir det inalles sju till antalet. Det behövs sju grundpelare för att en demokrati ska stå stadigt.