Varning för byråkratspråk bör utfärdas till våra läsare den här gången, men det går inte att återge de krav som ställs för att bli KRAV-certifierad på annat sätt. Vår huvudsakliga uppgift var att informera de thailändska plockarna, både skriftligt och muntligt, om vad som krävs för att de bär de plockar ska få märkas med KRAV-loggan. Att bli KRAV-bärscertifierad är en lång process och mycket riktigt ställs hårda krav. Hela förfarandet kan delas in i fyra huvudområden.
Anmälan och utredning
Det första steget är att definiera det område där vildväxande bär ska plockas och anmäla området till ett ackrediterat certifieringsorgan. I samband med anmälan ska en utredning av markområdet göras för att säkerställa att kraven i regelavsnitten 8.2 och 8.3 uppfylls (vi kommer till de avsnitten). Utredningen ska innehålla en riskanalys som bedömer alla risker för föroreningar vid hantering av skörd, samt riskerna for att skörden inte blir uthållig. Det är alltså inte accepterat att överplocka. Underlaget till utredningen kan komma från myndigheter, miljöorganisationer, humanitära organisationer eller markägare. Både området och utredningen måste godkännas av certifieringsorganet innan någon plockning kan inledas.
Föroreningar och skyddsavstånd
Den vildväxande produktion får inte skördas från ett område som varit behandlat med otillåtna gödsel- och jordförbättringsmedel eller växtskyddsmedel under de senaste tre åren före skörd. Skogsplantor som behandlats med kemiska bekämpningsmedel får heller inte ha planterats under de senaste tre åren. Det går inte heller an att samla in vildväxande produktion i ett område där marken tillförts tillåtna gödsel- och växtskyddsmedel i sådana mängder att skörden riskerar att innehålla höga halter av oönskade ämnen*. Det finns fortfarande områden i Sverige som har för höga cesiumhalter. Som måttstock gäller; bär (utom hjortron), 60 kBq/m² och speciellt för hjortron, 40 kBq/m². Skyddsavstånd i kravbärsspecifikationen är 25 meter från vägar där trafiken i genomsnitt överstiger 3 000 fordon per dygn räknat under ett helt år och 25 meter från andra föroreningskällor, till exempel industrier, soptippar, järnvägar och konventionell jordbruksmark. Eftersom kraftledningsgator skär djupa spår i Västernorrlands skogar bör nämas att KRAV-bär inte bör plockas under kraftledningar.
*Ett exempel på ett tillåtet medel som kan förekomma i skogsbruket är aska.Men aska får inte ha spridits i sådana mängder att det finns risk för att skörden kan ta upp oönskade halter av exempelvis tungmetaller.
Hänsyn till människor och miljö
Vid plockning får inte verksamheten ha en påtaglig negativ inverkan på människors levnadssatt eller försörjningsmöjligheter. Hänsyn till lokala traditioner och de människor som bor i området är ett måste liksom en skälig hänsyn till markägares intressen. I anmälan till certifieringsorganet ska det finnas en beskrivning på hur stor skörd som är möjlig utan att hota produktionens uthållighet. Plockningen får inte påverka miljön negativt eller hota någon växt- eller djurarts existens.
Spårbarhet, dokumentation och socialt ansvar
Skörden ska kunna kan spåras i alla led fram till att varan antingen säljs eller förädlas inom den egen produktion. Det ska alltid vara möjligt att med utgångspunkt i den förpackade råvaran spåra den vildväxande produktionen tillbaka till ombud, plockare, plockargrupp, plockningsplats och plockningsområde. Hanteringen skall dokumenteras i alla led, från insamling till försäljning och/eller förädling. Dokumentationen ska beskriva hur reglerna följs. Friplockare får inte användas. Med friplockare menas plockare från andra EU-länder, plockare som kommer till Sverige på turistvisum (från Ukraina, Polen, Rumänien, Bulgarien m.fl) eller människor som plockar i privat regi.
I det sociala ansvaret ingår att plockare uppbär kollektivavtalsenlig lön och kostnaden för mat och logi får inte överskrida självkostnadspris. Alla plockare ska kunna identifieras via passnummer eller ID-handling och en boendeadress ska finnas inskriven på ett dokument som går under benämningen ursprungsdeklaration. Det är ett signerat dokument som bevisar att plockaren har fått information om KRAV-bär på sitt hemspråk, både muntligt och skriftligt. Rutinerna för hur information ges ska också beskrivas. Det innebär också att alla plockare bekräftar att de kommer att följa reglerna för KRAV-certifierad vildväxande skörd. När plockare som är anställda av ett bemanningsföretag med arbetstillstånd och visum registreras, ska bemanningsföretagets namn anges. Många bär köps genom ombud och när så är fallet krävs att avtal tecknas med alla ombud där ombuden garanterar att de följer de krav som ställs för KRAV-bärsskörd.
Behövlig dokumentation
■ En karta i lämpligt format, för varje bil som plockare använder. Kartan ska vara i skala 1:100 000 eller mer detaljerad, och visa det godkända området med eventuellt underkända områden markerade.
■ All information, inklusive inköpslistor, på ett språk som plockarna förstår.
Följande skriftliga information väl synligt vid varje mottagningsplats
■ Karta över det godkända området, med eventuellt underkända områden markerade, i skala 1:100 000 eller mer detaljerad.
■ Regler for KRAV-certifierad vildväxande produktion.
■ Plockningsinstruktion som beskriver hur bären skördas.
■ Information om ansvar och varsamhet för god markomsorg och hänsyn mot markägare, till exempel information om allemansrätten i Sverige.
Hur bären transporteras, hur invägningen går till och hur plockarnas boende ser ut är också en viktig del av certifieringskraven. För alla som hört berättelser om hur misshandlade bärplockare blir i Sverige kan vi intyga att åtminstone de företag som vi varit i kontakt med månar om plockarna. De arbetar otroligt hårt, från tidig morgon till sen kväll men alla som arbetar med företag som är KRAV-certifierade tjänar tillräckligt med pengar för att känna sig nöjda. KRAV-certiferade företag måste följa allt ovanstående. Efter att boende är organiserat, bilar för transport till områden med bär besiktade och utrustade och KRAV-certifieringen godkänd är det äntligen dags att börja plocka bär.