För första gången har ett reguljärflyg landat på Hua Hins numer inte bara nationella utan internationella flygplats.Det var Air Asias plan från Kuala Lumpur som landade runt 11-tiden fredagen den 18:e maj efter att ha lämnat KL en timme tidigare med 150 malaysiska passagerare, både affärsmän och turister. Tidigare har Hua Hins flygplats bara tagit emot chartrade flyg, oftast mindre plan. Air Asias plan var en Airbus 320 med plats för 180 passagerare.
Det är meningen att det ska landa fyra reguljära flyg i veckan. En ljus framtid för Hua Hins turism förespådde vice transportministern som var på plats och hälsade passagerarna välkomna till Hua Hin. Det förväntas att antalet internationella turister till Hua Hin kommer att öka från nuvarande 3,3 till 3,6 miljoner.
Dagen innan hade vi från vinklarna landat på Arlanda klockan 07.00 alltså på Norges nationaldag. Under bilfärden från flygplatsen fick vi stå ut med någon form av radiounderhållning i ett program som tyckte att allt som sas var extremt roligt och skrattade väldigt mycket åt ingenting alls. Den kvinnliga programledaren tyckte att det var vansinnigt roligt att kondom kallades för ”fröjdepinnsskydd” på norska. Nej det var inte bra radio. ”Syttende maj” tas på allvar i grannlandet Norge, Sveriges alltså. Med mycket lite sömn på planet fanns ändå planer på att se en fotbollsmatch på Friends arena, sa jag. Det var att svära i kyrkan eftersom Djurgårdens hemmaplan är Tele 2 Arena och motståndet var för tredje året i rad ÖSK, Örebro sportklubb. Matchen är inte mycket att orda om förutom att tippningen gick rätt, 2-0 till hemmalaget.
Däremot är hemresan med tunnelbanan värd att omnämnas. Tilläggas bör från matchen att fotbollshuliganer bara lyste med sin frånvaro men de finns vid andra matcher. Som sig bör fanns en viss stress när det gäller att hinna in i vagnen innan dörrarna slår igen så kanske blev insteget något stapplande. Samtidigt startade tåget med ett ryck och som tur var fanns en stadig stolpe att greppa tag i och på så vis förhindrades ett förödmjukande fall. Fyra ungdomar i 45-årsåldern hade perceptionen påkopplad och en av dem, med uppmaning från en annan, erbjöd sin sittplats. Åt erbjudandet kom tanken skratta eller gråta. Tillräckligt gammal utseendemässigt för att bli erbjuden en plats (gråt) eller ren och skär vänlighet från svenska ”ungdomar” (skratt).
Vi befinner oss alltså i Stockholms tunnelbana efter en fotbollsmatch klockan 21.30. Med alla förutfattade meningar och varningsklockor ringande fanns just erbjudandet om en sittplats inte bland förväntade scenarier. Allt negativt som fanns i huvudet om Stckholms tunnelbana kom rejält på skam. De fyra bestod av tre svenska män och en finlandssvensk som bestämt hävdade att Finland var bättre än Sverige i ishockey. Protesterna från de övriga tre var omilda men utan fysiskt hot. Värför de diskuterade ishockey efter en fotbollsmatch kunde vi inte utröna för vi åkte bara med över två stationer.
– Hejdå ungdomar var förstås den enda vettiga slutkommentaren och så förstås ett stort tack för erbjudandet som jag var för stolt att ta vilket jag förstås borde gjort.
Det är svårt att greppa atmosfären i kära gamla Sverige. Ibland kastas det glåpord i riktningen mot några invandrare för att i nästa minut krama om andra. Opinionssiffrorna inför riksdagsvalet i september känns ostadiga med lite för stora svängningar för att det ska gå att tro på. En del politiker ändrar omedelbart sin retorik för att det ska få bättre siffror i nästa mätning. Känns lite som att vända kappan efter vinden.
Vi på vinklarna är på plats i Sverige för att delta i bärhandel. Lite drygt 4500 bärplockare kommer från Thailand och det företaget både de och vi ska jobba för är ansvariga för cirka 40% av den totala omsättningen i bärbranschen. Det är de jämtländska skogarna med en stor areal myrmark som kommer att bli vårt hem de närmaste månaderna. Mer vinklar kommer från myrmarkerna men vi kommer inte att glömma politiken som ständigt pågår både i Sverige och Thailand. Vi får hoppas att inte bärbranschen drabbas av det politiska käbblet.