Ättestupa (även ättestörta eller ättestapul) är en tradition eller legend som säger att åldringar under nordisk forntid har kastat sig, eller blivit kastade, mot sin död utför ett brant stup, eller ättestupa. Enligt myten gjordes detta då den äldre blivit oförmögen att försörja sig själv eller bidra till arbetet på gården. Många platser i Sverige och Norden sägs ha tjänat som ättestupor, men det anses inte längre troligt att de faktiskt har använts. En variant av myten är "ätteklubban", som alltså skulle ha varit en speciell klubba som använts för att slå ihjäl generation efter generation av åldringar.
I Sverige blev ättestupan nyupptäckt på 1600-talet i och med att den gamla isländska sagan Götrikssagan, där det berättas om Ætternisstapi ("Släktklippan), översattes till svenska och gavs ut. Sagan ska vara det enda stället i litteraturen där ordet ætternisstapi förekommer. Den svenske språkforskaren Adolf Noreen ifrågasatte myten under sent 1800-tal och det är numera accepterat bland forskare att ättestupan aldrig funnits.
Myten om ättestupan har lästs som sanning in i nutid och används i politiska sammanhang som pejorativ metafor för bristfällig äldreomsorg. I det svenska humorradioprogrammet Mosebacke Monarki infördes på 1960-talet ättestupa, så kallad ÄTP, istället för ATP.
Med anledninga av en artikel som publicerades på BBC NEWS maj 19, 2020 med rubriken, Coronavirus: What’s going wrong in Sweden’s care homes har vi valt att beskriva uttrycket ättestupa. Inledningen kommer från Wikipedia där det framkommer att det inte är särskilt troligt att ättestupan använts.
I artikeln (som finns i sin helhet på vinklarna) har ett flertal människor som arbetar inom sjukvården kommit till tals, bland andra Latifa Löfvenberg, en sjuksköterska som jobbat på flera äldreboende i Gävletrakten.
”De sa till oss att vi inte skulle sända någon till ett sjukhus, inte ens om de bara var 65 år gamla och hade många år kvar att leva, många år bland sina nära och kära. De fick inte ens en chans att överleva för de skickades aldrig till något sjukhus, de kvävdes till döds. Det är tufft att bara stå och titta på”, sa hon.
Det hör till saken att tidigt, alltså i början av pandemins utbrott uttalades sig representanter för Folkhälsomyndigheten liksom regeringsmedlemmar att det är hög prioritet på att skydda de äldre.
Latifa Löfvenberg jobbar för tillfället på ett sjukhus i Stockholm som mestadels tar emot Covid-19 patienter. Hon förvånas över patientdemografin på sjukhuset och anser det vara ytterligare ett bevis på ”äldre” inte prioriteras.
”Vi har mest patienter födda på 70-, 80- och 90-talet”, säger hon i intervjun.
Beslut som berör hälsovård och sjukhuspersonal tas på regional nivå i Sverige. I den nationella rekommendationen föreslås att äldre patienter, oavsett om de bor på privata eller statsägda äldreboenden, inte ska sändas till sjukhus för behandling per automatik.
Mikael Fjällid, en svensk privatkonsult inom anestesi och intensivvård, säger att han tror att "många liv" kunde ha räddats om fler patienter hade kunnat få tillgång till sjukhusbehandling eller om de som arbetar på äldreboende fick ökat ansvar och kunskap att ge syrgas till patienter med andnöd.
"Om du behöver vård och du kan få vård, i form av syrgas under en kort tid, borde du få det på samma självklara sätt som alla andra åldersgrupper i befolkningen," säger Fjällid.
Thomas Linden, en av Socialstyrelsens avdelningschefer säger att de som arbetar inom sjukvården bör göra en professionell bedömning och väga potentiella fördelar mot riskfaktorer såsom att smittas av viruset på sjukhus, kostnaderna för att transportera patienter och också inkludera sannolikheten att patienten blir desorienterad och känner obehag (puhhh red. anm.).
Sjukvårdsarbetare uppmanas att inte diskriminera åldersmässigt, även om biologisk ålder kan vara relevant i kombination med andra faktorer, säger han vidare.
Christoffer Bernsköld, talesman för geriatrisk vård för Region Stockholm, insisterar på att det finns tillräckligt med resurser för att säkerställa att patienter i huvudstaden får akut eller palliativ vård, med fokus på att "specialiserade hemvårdsenheter" tillhandahåller hjälp i första hand. Han pekar på ett nytt, oanvänt, militärt fältsjukhus i södra Stockholm som bevis på att äldre inte hålls tillbaka från behandling på grund av brist på sängar. Men han säger att det kan vara ett "etiskt dilemma"(?) om äldre patienter ska ges syrgas och/eller föras till sjukhus.
Kritiker som Mikael Fjällid anser att fältsjukhuset är ett tecken på att tjänstemän i region Stockholm har varit försiktiga med att lägga in äldre på sjukhus, de är rädda för att regionen inte har tillräckliga reurser för att hantera en ökad mängd framtida smittade.
Statsminister Stefan Löfven har erkänt att Sverige har misslyckat med att skydda boende inom äldreomsorgen trots att just det var en uttalad prioritet. Det beror med största sannolikhet på att många som jobbar inom äldrevården har dåliga anställningsförhållanden, de är ofta timanställda och har inte råd att stanna hemma fastän de känner sig sjuka.
Personal ska inte börja jobba efter en kort introduktion, det har visat sig att många saknar kunskap om basala hygienrutiner och hur smittan sprids. Det måste finnas tillräcklig mängd skyddsutrustning även inom äldrevården och om det är sant att skyddsutrustning funnits och chefer inom äldreomsorgen vägrat lämna ut den till personalen är det beklämmande. Att vilja spara pengar eller inte inse hur viktigt det är för personalen att skydda sig för att inte föra smitta vidare är en usel ursäkt.
Att äldre har nekats vård, om det som framkommer i BBC-artikeln är sant, är jämförelsen med ättestupa adekvat. Om det är inte är troligt att en ättestupa använts förr i tiden borde det inte vara troligt att liknande metoder används 2020. Men det verkar inte heller vara otroligt. Det är människor 70+ som berörs, alltså människor som är födda 1950 och tidigare. Det är av den anledningen vi använder huvudrubriken ”säg tack istället för attack”.