Demokrati (den västerländska demokratin) anses överleva för att det inte finns någon bättre form av statsskick för närvarande. Vi har gett oss in på ett svårt ämne som kräver mycket research och mycket eftertanke. Demokrati finns beskrivet i många och långa skrifter. Utgångspunkten kan vara ekonomisk, politisk eller mänsklig. För att börja någonstans ska vi beskriva The Economic Intelligence Unit (EIU) sätt att se på demokrati.
The Economic Intelligence Unit (EIU) rapport om demokratiindex bygger på fem kategorier; valprocess och pluralism (hur går val till), medborgerliga fri- och rättigheter (vilka rättigheter har medborgarna i samhället), regeringens funktion (hur stor inverkan har regering/stat på landet), politiskt deltagande (i vilken utsträckning får folket ta del av samhällspolitiska frågor) och politisk kultur (statsvetenskaplig benämning på medborgarnas attityder och värderingar i fråga om politik, här ingår uppfattningen om den nationella identiteten och synen på hur politik utövas). På grundval av de här indikatorerna rankas länder på en 10-gradig skala och klassificeras på grundval av de poäng som "fullvärdig demokrati", "demokrati med anmärkningar", "hybridregim" och "auktoritär regim" ger.
The Economist Intelligence Unit (EIU) är forsknings- och analysavdelningen för The Economist Group och världsledande i att skaffa upplysning om global affärsverksamhet. Skapat 1946 innebär över 70 års erfarenhet av att hjälpa företag, finansiella institutioner och regeringar att förstå hur världen förändras. Med EIU:s hjälp kan möjligheter tillvaratas och risktagande minimeras. Ett brittiskt företag som tjänar kunder över hela världen från 24 kontor, med anställda som talar fler än 25 språk med en passion att förstå andra kulturer.
Om vi utgår från västerländska värderingar om hur en demokrati ska se ut, vilket förmodligen ett brittisk företag gör, är det illa ställt med demokratin i Asien. Sydkorea hamnar först bland asiatiska länder på 23:e plats (av 167 länder) och anses av EIU vara en Flawed Democrazy (demokrati med anmärkningar). Fullvärdiga demokratier är förstås topp fem, Norge (9,87), Island (9,58), Sverige (9,39), Nya Zeeland (9,26) och Finland (9,25), siffrorna inom parantes beskriver bedömningen av hur kriterierna efterlevs med 0 som lägst möjligt och 10 högst möjligt. Som jämförelse tar vi också med Thailand på 68:e plats med index 6,32, en demokrati med anmärkningar.
EIU skulle kunna beskyllas för att gå de västerländska demokratiernas ärenden med sitt demokrati-index. Kanske vill företaget att deras klienter ska syssla med affärer inom EU:s gränser och inte gynna mindre demokratiska länder i Asien och övriga världen. Underförstått är att demokratier inte borde göra affärer med icke-demokratier. Det kan dock vara så att västerländsk demokrati inte är eftersträvansvärd överallt. Kanske finns det länder som vill utveckla sina egna former av demokrati som inte uppfyller de krav EIU anser vara högre indexgivande.
I den tolfte upplagan av Democracy Index framgår det att den genomsnittliga globala poängen har sjunkit från 5,48 2018 till 5,44 år 2019 den lägsta genomsnittliga globala poängen sedan The Economist Intelligence Unit först producerade Democracy Index 2006. Även om det fanns en del dramatiska nedgångar i poäng i vissa länder (Latinamerika och afrikanska länder söder om Sahara), har andra gått emot den totala trenden och registrerat imponerande förbättringar.
Klassificeringsdefinitioner
Fullvärdiga demokratier är nationer där medborgerliga friheter och grundläggande politiska friheter inte bara respekteras utan också förstärks av en politisk kultur som bidrar till att förstärka demokratiska principer. Dessa nationer har ett fungerande system för maktfördelning, ett oberoende rättsväsende vars beslut verkställs, regeringar som fungerar tillrfredsställande och med en mångfald av oberoende media.
Demokratier med anmärkningar är nationer där val är rättvisa och fria och grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter respekteras i stort men med vissa inskränkningar (t.ex. kränkning av yttrandefriheten och kontroll av politisk opposition och regeringskritiker). Den politiska kulturen är begränsad och politiskt medvetenhet är låg bland allmänheten.
Hybridregimer är nationer med regelbundna valbedrägerier och således inte rättvisa och fria val. Dessa nationer har vanligtvis regeringar som utövar press på politisk opposition, icke-oberoende rättsväsende, utbredd korruption, trakasserier och påtryckningar på media, blek rättsstatsprincip och den politiska kulturen kan anses underutvecklad. Lågt deltagande i den politiska debatten.
Auktoritära regimer är länder där politisk pluralism har försvunnit eller är extremt begränsad. Dessa nationer är ofta absoluta monarkier eller diktaturer, kan ha några konventionella demokratiinstitutioner men med liten betydelse. Kränkningar och missbruk av medborgerliga friheter och rättigheter är vanligt förekommande, val (om de äger rum) är inte rättvisa och fria, media är ofta statligt ägda eller kontrolleras av grupper som är associerade med den härskande regimen. Rättsväsendet är inte oberoende, censur av media och undertryckande av regeringskritik sker regelbundet.
Men om vi skulle leka med tanken att tillföra en del andra kriterier, kanske mindre brittiska och affärsmässiga, för bedömningen av en demokrati, skulle listan då se annorlunda ut? Jag tänker på de demokratiska pelarna; val, ansvar och öppenhet, följa lagar, decentralisering, yttrandefrihet, politisk tolerans och civilt samhälle.
Vi har förstått att Sverige anses vara en modern demokrati med ”rätta” värderingarna, svenska värderingar. Vi kan kanske ifrågasätta det rätta i att ta bort tjänstemannaansvaret, att privatisera sjukvården-transporter-elleveranser, att ta bort apotekens monopol men ha kvar systembolagets, att ha yttrandefrihet utan ansvar, att ha en mängd rättigheter som känns till men att inte begripa att motsatsen till rättigheter alltså skyldigheter borde vara lika viktiga m.m. Efter att ha läst Göran Rosenbergs Om att klara sig själv publicerad i Expressen är det också svårt att förstå varför vård sköts av landstingen och omsorg av kommunerna. Vård- och omsorgsboende har alltså två huvudmän. Göran Rosenbergs artikel kommer att publiceras om några dagar (den har några år på nacken men fortfarande aktuell). Kanske är det vi beskriver inte svenska värderingar? Johan Örjes har gjort en bra sanmmanfattning på lt.se.
Begreppet (svenska värderingar) har använts av många, men som både Ola Larsmo i Dagens Nyheter nyligen och den moderata EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark i ett blogginlägg för ett år sedan påpekar är det inte så lätt att definiera. Det finns till och med de som anser att det inte finns några särskilda svenska värderingar. Andra fyller det med plattityder, värderingar som i stort sett alla grupper av människor tillskriver sig själva: hederlighet och arbetsamhet till exempel.
Det är klart att det inte finns en särskild sorts värderingar som alla svenskar delar, inte ens en så grundläggande värdering som demokrati ställer sig precis alla bakom. Men det finns självklart värderingar som en stor del av svenskarna delar, många av dem är också värderingar som är vitt spridda också utanför landets gränser, en del i stort sett globala.
Ska man försöka hitta de typiskt svenska värderingarna får man titta på nyanser och där vi som bor och lever i Sverige skiljer oss från de som bor och lever i andra länder. Frågan är då om det finns sådana värderingar? Ett sätt att ta reda på det är att jämföra svar från Sverige med andra länder i World Values Survey, en stor undersökning av värderingar och attityder i stora delar av världen. Där kan man få en bild av vilka värderingar och attityder som är särskilt vanliga i Sverige. Det visar också att sådant som vi tror är typiskt svenskt kanske inte är det. Den starkt negativa attityden i Sverige mot att föräldrar slår sina barn är långt ifrån unik.
Vad som däremot är en punkt där svenskarna utmärker sig handlar om arbetslivet. En tydlig svensk värdering är att svenskarna inte anser att personer från Sverige ska ha företräde till jobb framför invandrare om det är brist på arbetstillfällen och inte heller att män ska ha företräde före kvinnor i en sådan situation.
En annan svensk värdering är att religion inte är särskilt viktigt. Sverige är inte unikt och det finns länder där ännu lägre andel anser att religion är viktigt, men Sverige ligger klart i gruppen av minst religiösa länder.
En tredje svensk värdering är att man inte har något emot att ha grannar som är homosexuella, invandrare eller ogifta par. Vi ser också lika rättigheter för kvinnor och män som en mycket viktig del i demokratin och vi tycker att det är helt okej med sex före äktenskapet.
Det finns naturligtvis inget evigt med dessa värderingar, de har växt fram över tid och det som idag är en självklar värdering för de flesta svenskar, var inte det för 50 år sedan. Visst kan det vara intressant att notera att ointresse för religion, en positiv inställning till invandrare, homosexuella och sex före äktenskapet är värderingar som präglar många svenskar. Men att ställa det som krav för att ses som svensk, oavsett om man är född i landet eller inte, är faktiskt inte förenligt med svenska värderingar.
Vi skulle vilja påstå att svenska värderingar ändras betydligt fortare än vart 50:e år. Med snabbheten i social media kan värderingar ändras över en natt. Med kognitiv bias förstärks värderingar med passande information som flödar över människor i parti och minut. Värdegrunder luckras upp. (red.anm.)
Johan Örjes lt.se