Om lycka är en varm pistol, som indikerar att man nyligen avfyrat den, finns det inte mycket hopp för världen. De skjuts överallt i världen, kanske är det förmätet att skriva om lycka. Om man ändå ska ta upp ämnet får man relatera till de tusentals undersökningar, för att inte nämna tusentals människors funderingar, om hur man uppnår lycka. Kontentan av alla undersökningar och funderingar är att det inte finns något tiopunktsprogram man kan följa.
Är thailändska människor lyckligare än nordbor eller ska man fråga sig om nordbor blir lyckligare av att komma till Thailand. Om trenden fortsätter är det snart en miljon nordbor som kommer till Thailand årligen. Är det för att bli lyckligare kan man undra. Är tron att ”the land of smiles”, leendens land på något magiskt vis ska transformera lycka just genom ett leende. Kanske är det så och det vore väl underbart i all sin enkelhet. Kanske är det så enkelt att thailändare är som vi nordbor vill vara och det smittar av sig när man besöker Thailand.
Hurdana är vi nordbor kan man fråga sig. En engelsman undrade om vi var besatta av toaletter. Loo som det heter på engelska. Han refererade till våra bidrag i eurovisionsschlagern water-loo och diggi-loo diggi-lay. Visst är det bekvämare att gå på toaletten hemma än att sitta på huk på en bensinmackstoalett i Thailand. Att ha det bekymret leder inte direkt till lycka och det verkar som om många nordbor har problem med avföringen bortifrån hemmet. Att ha väder är ju ett uttryck för gas i magen och det andra bekymret vi verkar ha är just vädret. Vi pratar jämt och ständigt om vädret och lycka för många nordbor är solsken från en klarblå himmel. Lite genuin värme även kvällstid s.k. treplaggsväder verkar göra nordbor lyckliga. Som tur är finns det bekväma toaletter i Thailand också.
Hur är thailändare? Förenklat uttryckt kan man säga att thailändare är tillfreds med livet. Kanske beror det på att man lever i ett växthus där mat för dagen finns runt omkring dem. Buddismen har garanterat sin påverkan och predikar att man ska vara nöjd med sin lott. Man bekymrar sig inte så mycket om saker som inte berör ens eget liv. Sedan lever man i nuet. Lämpligt nog bygger också det thailändska språket på presensform utan ändelser som beskriver dåtid och framtid. I Thailand har man ett uttryck, khon thai lyym gnai, som betyder en thailändare har lätt för att glömma och förlåta. Man bekymrar sig heller inte om morgondagen. Två viktiga faktum för att leva ett lyckligare liv.
Det är något märkligt med lycka. Ju mer vi pratar om den ju svårare är det att finna den. Förr i tiden tänkte man inte så mycket på om man var lycklig eller inte. Man hade fullt upp med att leva sitt dagliga liv. Inte särskilt många undersökningar och tankegångar berörande lycka alltså. I dagens samhälle tar man sig en allvarlig funderare så fort man inte är helt tillfreds med sitt liv. Paradoxalt blir tankar på om man är lycklig, viljan att nå lycka, en börda.
Thailand har haft besök av en zenbuddistisk munk härstammande från Vietnam vid namn Than Thich Nhat Hahn vid många olika tillfällen. Han uttrycker stor oro för människor myckna tänkande. Koncentrera dig på in- och utandning enbart föreslår han. Efter att ha nått den klarhet i tanken som endast koncentration på enskilda företeelser kan ge, kan man börja tänka på annat igen är hans råd. För mycket tänkande leder till rädsla, ilska, frustration och så småningom sömnsvårigheter. Efter att ha koncentrerat sig på in- och utandning blir tankarna mer konstruktiva. Kan bero på att god andningsteknik leder till ett mer syresatt blod.
Är stor rikedom nyckeln till lycka? Inte om man ska tro den undersökning som gjorts av Edward Diener of University of Illinois även kallad Dr. Happiness. Det visade sig att när man uppnått tillräcklig rikedom för att täcka basbehoven blev extrainkomster av ringa betydelse för större tillfredsställelse. Om det är sant är den thailändske kungens filosofi om lagomekonomi helt rätt i tiden. Sufficiency economy eller settakit popien som det heter på thailändska predikar återhållsamhet, sparsamhet och förmågan att inse och nöja sig med att man har tillräckligt.
Det intressanta i kråksången om rikedom är att rika människor är mer ängsliga än de fattiga. De är så upptagna av att tjäna mer så de kan inte använda det de redan har på ett intelligent sätt. Det här är Dalai Lamas tankegångar och i sin bok ”Ethics for the new millenium” påstår han att det är viktigare att ge än att ta om man vill bli lycklig. Närheten till religionen och den spirituella världen är förmodligen lika viktig som ett liv dominerat av den materiella för att uppnå lycka.
Professor Christopher Peterson från University of Michigan förenklar givandet genom att säga ”när du ger distanserar du dig från ditt ego, att ge ger mening till ditt liv därför att du betyder något för en annan individ”. I Thailand har det blivit allt vanligare att delta i välgörenhetsaktiviteter. Rent praktiskt sker det via besök till hem för föräldralösa, handikappade och mentalt störda barn. Man påstår att man uppnår större lycka av att ge om man vet vem mottagaren är. Många ensamstående finner sin lycka i välgörenhetsarbete.
Ett sätt att få materialism förknippat med lycka är att använda lyckan i reklamsammanhang för att nå merförsäljning. Klosterölens slogan kwamsook tee khun djum dai gick bra på engelska också happiness you can drink blev det då. Lycka på flaska kan nog lika gärna bli olycka. Telefonbolaget Trues reklam som bygger på starka familjeband är nog ett bättre exempel på att lycka och materiella ting kan gå hand i hand. Alla produkter man säljer möjliggör en bättre och lättare kontakt med de nära och kära. Get Closer (kom närmare) hette deras kampanj och visst är det fantastiskt att man kan hålla kontakten med varandra på ett mycket bekvämt sätt via telefonen. Dtac, som för övrigt har norska ägarintressen och norsk vd, kallar sin kampanj för Happy Dtac.Varumärket består av ett leende ansikte. Man hävdar att människor blir lyckligare genom att prata med varandra. Så sant så sant. Glöm inte att ringa någon du bryr dig om när du tar en paus i läsandet.
En undersökning bland ca 1500 ungdomar i Bangkok gav följande svar. Lycka består av fem saker, materialism (prylar från givmilda rika föräldrar), utseende, utbildning, familj och religion. Behovet av prylar för lycka kan gå stick i stäv med vad som predikats av diverse professorer och religiösa röster. Man ska dock ha i åtanke att unga människor inte har nått den mognad som leder till förståelsen att lycka inte kan uppnås genom enbart materiella ting. Vikten av utseende har framkallats av media och eftersom ungdomar har tid att bry sig gör man det. Sedan kommer det intressanta. Att man nämner utbildning är lovande. Kunskap en väg till lycka alltså. Det kan väl direkt härledas till religion där man anser att nå Nirvana är den optimala lyckan. När man nått Nirvana har man ju också nått den fulländade upplysningen via kunskap genom studier. Att religion är med på listan är inte så konstigt med 36 000 tempel, 250 000 munkar och 60 000 noviser i landet. Thailändska ungdomars åsikt att ett rikt familjeliv leder till lycka är signifikativt för Asien som kontinent. Familjen, utvidgad till vänner och bekanta är uppenbart en viktig ingrediens i bestående lycka. Att göra saker tillsammans får oss att må bra och vara lyckliga. Att sitta och titta på en fantastisk solnedgång ensam är ingen stor händelse inte ens minnesvärd. Att få dela upplevelser som berör med människor man tycker om är lycka. Att somna och vakna bredvid någon man tycker riktigt mycket om är lycka. Och i Thailand är att äta tillsammans och dela med sig av maten och jämföra smaken stor lycka.