Vi bara måste skriva om Röda Korsets (Hua Hin) underbara initiativ att hjälpa gamla människor med både hjärn- och hjärtgymnastik. Måndag till fredag från 09.00 till 15.00 avsätter två anställda på Röda Korset i Hua Hin, plus två volontärer, sin tid för att ge uttråkade äldre några timmar per dag att umgås med likasinnade.

Under dagens lopp är det fullt med aktiviteter. Deltagarna använder en penna för att förbinda de numrerade prickarna med varandra och färgkritor för att färglägga resultatet. Sifferlekar som kräver att minnas, bingo som bara är ett enkelt sätt at använda siffror och pussel  där färg och form läggs på rätt plats.

Det blir förstås lite armar uppåt sträck, sträck på ryggen och koordinationsövningar i form av ”golf” (bollen ska slås in mellan koner). Vid de fysiska aktiviteterna spelas det förstås musik i bakgrunden. Vid tillfället vi besökte lokalen var det ett tiotal äldre som med stor entusiasm tog sig an de uppgifter de tilldelades.

Bland de närvarande var det två 90-åringar vid full vigör, en använde gåstol för att fullborda varvet som snitslats i lokalen, andra något yngre går utan hjälpmedel. Vi blev imponerade av bollkänslan hos några av deltagarna när det gällde att kasta ner bollen i en korg hållen av andra. Det bästa av allt är att ingen avgift tas ut, inte ens för den enkla lunchen som bjuds och dryck med tilltugg som mellanmål.

Men det som imponerade allra mest var byggandet av ett torn med byggklotsar av trä och i olika storlekar. Det gällde att lägga på bit för bit tills tornet rasade. Många äldre blir ju lite darriga  men det här ”gänget” verkar ha undgått den delen av åldrandet. Tornet nådde en ansenlig höjd dessutom stående på en burk med friterade bananer.

Aktiviteter i all ära men kanske är det just umgänget som är bäst av allt. Lära känna nya människor vid en ålder av 70+ måste vara upplyftande mentalt. Ibland är det svårt att komma ihåg namnen på de nyfunna vännerna men då hjälper personalen till och efter några försök sitter namnen. En helt underbar grupp människor som har lätt till skratt och bryr sig inte om att det ibland går och görs fel. Det är snarare ett upphov till skratt som vi vet förlänger livet.

Klicka på bildernaovan oc under texten för att se video

Tisdagen den 28:e juli har vi som bor i Hua Hin fått tillbaks stranden från storstadsborna. Från lördag till måndag kväll var stranden full av mobiltelefonkikande bangkokianer, att det fanns ett hav, en strand, öar som lätt kan fantiseras att se ut som ett lejon och strax intill en sköldpadda gick dem helt förbi. Havet hade vita gäss på vågkammarna, storstadsbor stressar även havet uppenbarligen. Idag tisdag är havet lungt, oljudet från vattenscootrar har tystnat eftersom vi som bor här inte åker bananbåt och skriker.

Dagen började med en tallrik gröt som nästan varje dag gör, även de dagar då storstadsbor stressar havet. I frysen finns det fortfarande ett mellanmjölkspaket fyllt med bär, det sista. Allt färre frusna lingon strös över gröten som tinar dem snällt och vänligt. Men det är inte allt som läggs på toppen av gröten, säsongens frukt skivas för att läggas sida vid sida med lingonen, drakfrukt just nu och så en liten banan modell kort. Några skedar müesli får också plats innan soyamjölken ersätter mjölk från ko. Det är så här morgonmålet görs dag ut och dag in men med variation av bär och frukt. Det händer att sockerfri youghurt rörs ner i gröten för att göra den lenare.

Det är i sanning intressant att se stadsbor ha ledigt på stranden. De är sällan färre än sju i grupp med nästan identiska kläder och frisyr. De badar inte med sin mobiltelefon av rädsla för att den skulle sluta fungera för då slutar ju livet. En del av dem hyr en hästrygg några minuter och för att deras upplevelse ska bli fulländad passar de på att ta en ”selfish” med en häst nästan med på fotot. Vi kallar det ”selfish” och inte selfie för vi tror att det är människor som aktar sig själva högt som tar den typ av bilder.

När vi fått tillbaks stranden, när vi kan gå utan att avståndskryssa mellan fotograferande gruppper, när vi slipper befinna oss på kollisionskurs med människor som inte kan njuta av en naturupplevelse utan att rådfråga sin digitala livsledsagare är det vardag. För stadsbor är natur rent skrämmande, blommor doftar, träden vajar för vinden och molnen på himlen rör sig i samma riktning som vinden eller i motsatt riktning för det kan blåsa åt andra hållet högt uppe bland molnen. Otäcka små krabbor skyndar sig ner i sina hål när stadssandaler klampar fram, flipflop, flipflop.

När gröttallriken är tom och nam-mara har blivit bitter dricks avkoket från bittergurkan för att förbättra matsmältningen (skiva en bittergurka, häll över varmt vatten och låt det dra i fem minuter). Ingefäradrycken som köpts kvällen innan från den utanför sjuelva ständigt närvarande kvinnan med sitt mobila gatukök spetsas med en sked honung och lite kanel. Bra mot inflammationer i lederna. Hon säljer soyamjölk (nam taohoo) också. Det finns mycket att lära från örter och kryddornas värld. Frukter, rotfrukter, nötter av alla de slag, frön från solrosor och pumpa, torkade russin, allt finns i en för matsmältningen nyttig blandning.

Innan bangkokborna lämnar Hua Hin dubbelparkerar de utanför soi 94, kanom måste köpas med till huvudstaden. Butiken i hörnet har alltid funnits tror vi, det finns ingen som hon, hon som rör ihop substansen som det görs thailändsk efterrätt (kanom) utav. Gatan utefter järnvägen har ett restaurangkök där bangkokborna måste köpa kyckling annars har de inte varit i Hua Hin, också här parkerar de där inga parkeringar finns, att gå mer än tio meter från bilen låter sig inte göras.

Långhelgen är över för den här gången, men just den här långhelgen gjorde gott för Hua Hins många näringsidkare. Bangkokmänniskor spenderar pengar när de njuter av paitheao (åka på utflykt). Den inhemska turismen ger åtminstone lite klirr i kassan för hårt drabbade lokaletablissemang. Blir det någon turisttillströmning 2020 frågar sig restaurangägare i Hua Hin.

Men vi ska inte vara elaka mot storstadsbor för det för sig väl. Inga ungdomsgäng bullriga och väsnandes av för stort intag av alkohol , inga spår på stranden efter medhavd förtäring och artigt leende när en motionerande farang frustar fram. Det är ett välartat folk thailändare som nog mest känner lättnad och i viss mån stolthet över att landet av mångfald och förfining blivit utsett till det land som hanterat coronaviruskrisen bäst av alla dokumenterade 184 länder. I alla fall har The Global Covid-19 Index (GCI) kommit fram till det resultatet.

GCI baserar sin mätning till 70% från en stor mängd data och daglig analys från 184 länder och till 30% från The Global Health Security Index som bedömer hälsosäkerhet i 195 länder, indexet är framtaget av John Hopkins Centre. Utav en total på 100 når Thailand 82.06, Sydkorea 81.09, Lettland 80.81, Malaysia 79.37, Taiwan 78.94, Nya Zeeland 78.55 och Australien 77.18 som topp sju. Fram till den 27:e juli hade Thailand 3 297 (inkluderat 360 i karantän) smittade, 128 behandlas på sjukhus, 3 111 har tillfrisknat  endast 58 har dött och det har inte rapporterats några nya inhemska fall de senaste 63 dagarna. Majoriteten av smittade är mellan 20-49 år och arbetande. Flest fall finns i Bangkok med förorter, Phuket, Narathiwat, Songkhla, Yala, Pattani, Chiang Mai och Chon Buri. Över hela världen är det nu 16,6 millioner människor smittade och 10,2 av dem har tillfrisknat med 652 000 dödsfall.

I ren frustration har Anthony Stephen Fauci, en amerikansk läkare och immunolog som har varit chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) sedan 1984 uttalat sig. Sedan januari 2020 har han varit en av de ledande smittskyddsexperterna i Vita husets Coronavirus Task Force som hanterar coronaviruspandemin 2019–2020 i USA. Läs hans synpunkter.

Vattkoppor är ett virus som många har haft. När utslagen är borta tänker förmodligen inte den smittade mer på hur jobbigt det var. Men viruset stannar kvar i kroppen och bor där för alltid och kanske är upphov till bältros många år senare. Vi vet att viruset inte försvinner för att aldrig ge någon annan hälsoeffekt eftersom det har funnits och studerats medicinskt i åratal.

Herpes är också ett virus. När någon har drabbats stannar viruset i kroppen och bor där för evigt. När helst någon känner sig utarbetad eller stressad kan herpes flamma upp, ofta vid någon stor och viktig händelse i livet. Viruset finns kvar resten av livet. Samma här vi vet att viruset inte försvinner för att aldrig ge någon annan hälsoeffekt eftersom det har funnits och studerats medicinskt i åratal.

HIV är ett virus. Det attackerar immunsystemet och gör bäraren mycket mer sårbar för andra sjukdomar,  en lång lista med symptom och negativa hälsoeffekter som pågår och fortsätter. Det var decennier innan livskraftiga behandlingar utvecklades som gjorde det möjligt för människor att leva med en rimlig livskvalitet. När du väl har det lever den i din kropp för alltid och det finns inget botemedel. Med tiden tär det på kroppen, vilket leder till att människor som lever med HIV löper större risk för negativa hälsotillstånd såsom hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, diabetes, benskörhet, leversjukdom, kognitiva störningar och vissa typer av cancer. Vi vet detta eftersom det har funnits i åratal och har studerats medicinskt i flera år.

Nu med COVID-19 har vi ett nytt virus som sprids vitt och brett, hela spektrumet av symptom och hälsoeffekter har bara börjat katalogiseras men det är mycket kvar innan vi förstår hur viruset beter sig.

Hittills kan symtomen inkludera:

Feber, trötthet, hosta, lunginflammation, frossa / skakningar, akut andningsbesvär, lungskada (potentiellt permanent), smak- och luktförlust (ett neurologiskt symptom), öm hals, huvudvärk, svårt att andas, psykisk förvirring, diarre, illamående eller kräkningar, aptitlöshet, stroke har också rapporterats hos vissa personer som har COVID-19 (även hos relativt ung), svullna ögon, blodproppar, kramper, leverskada, njurskada, utslag och COVID tår (konstigt, eller hur?)

Människor som testats positivt för COVID-19 har dokumenterats vara sjuka även efter 60 dagar. Många människor är sjuka i veckor, blir bättre och sedan flammar det upp igen, snabbt och plötsligt. En man i Seattle var inlagd på sjukhus i 62 dagar och även om han är tillräckligt frisk för att skrivas ut har han fortfarande en lång rehabilitering framför sig.

Den här sjukdomen har inte funnits i flera år. Det har i princip varit 6 månader. Ingen vet ännu de långsiktiga hälsoeffekterna. Vi bokstavligen vet inte vad vi inte vet.

För de i vårt samhälle som föreslår att människor som är försiktiga är fegisar, för människor som vägrar att ta ens de enklaste försiktighetsåtgärderna för att skydda sig själva och de omkring dem vill jag fråga, i all uppriktighet.

Hur vågar du riskera andras liv genom att vara likgiltig. Hur vågar du bestämma att andra ska välkomna exponering för att skaffa sig immunitet, när bokstavligen ingen vet vem som kommer att vara det lyckliga fallet med "milda symptom" och vem som kan bli sjuk och dö. För även om vi vet att vissa människor är mer mottagliga för att drabbas värre vet vi också att 20- och 30-åringar har dött, maratonlöpare och fitnessnördar har dött, barn och spädbarn har dött.

Hur vågar du bete dig som om du vet mer än medicinska experter. Samma experter erkänner att det finns så mycket som vi ännu inte vet. Men med vad vi vet är experterna tillräckligt smarta för att vara rädda för hur lätt viruset sprids och manar därför till försiktighetsåtgärder som alla hört tusen gånger som en del inte verkar bry sig om.

Ofta handtvätt, fysisk distans, minskad social / offentlig kontakt eller interaktion, bärande mask, täck hosta och nysningar, undvik att röra ditt ansikte och sanering av ofta berörda ytor

Ju fler saker vi alla kan göra för att mildra vår risk för exponering desto större chans har vi alla att inte bli smittade. Det gäller inte bara att platta ut kurvan det gäller att göra det möjligt för vårdgivare att upprätthålla servicenivåer som inte omedelbart och katastrofalt överväldigas; det minskar också onödigt lidande och dödsfall och köper tid att vetenskapligt studera viruset för att få en bredare förståelse av dess effekter på både kort och långt sikt.

Jag avvisar uppfattningen att det är "bara ett virus och vi kommer alla att få det så småningom", vilken slarvig, slapp, hjärtlös inställning.

Världshälsoorganisationen (WHO) har valt Thailand och Nya Zeeland för en filmdokumentär om framgångsrika modeller för hantering och begränsning av Covid-19. Informationen kommer från Ballang Uppapong  generaldirektör vid National Institute of Health ett institut som har medicinsk vetenskap som huvuduppgift.

En WHO-tjänsteman i Thailand har bekräftat att dokumentären är i produktion. Inga fler detaljer om projektet har avslöjats, men en viktig frågeställning från WHO är besvarad (med tanke på att Thailand har fått kritik för att så få tester har gjorts red.anm.).

Hur många laboratorier kan testa Covid-19 och varför är det viktigt att ha en så stor kapacitet?

Institutionen har som policy "ett laboratorium per provins och daglig rapportering" (det finns 77 provinser i Thailand red.anm.). Idag finns det totalt 207 laboratorier över hela landet (det är alltså fler laboratorier än provinser red.anm.). De bekräftade fallen kommer att isoleras omedelbart för att minska dödlighetsrisken, kontakterna kommer att identifieras, spåras och sättas i karantän och övervakas under 14 dagar.

Thira Woratanarat, dekan vid fakulteten för medicin vid Chulalongkorn University uttryckte sin oro över att landet har en hög risk för en andra våg av Covid-19 på grund av regeringens politik att öppna upp för utländska besökare.

  - När restriktioner lättas står vi inför en högre risk för att få in potentiellt dödliga virusinfektioner i landet och det vi vet från andra länder är att en andra våg bryter ut två till sex veckor efter att utländska besökare tillåts komma in i landet.

Kan serum från plasma användas för behandling av Covid-19-patienter?

National Blood Center är redo att producera serum från plasma för att behandla Covid-19-patienter, säger Chulalongkorn universitets expertvirolog Dr Yong Poovorawan.

Han förklarade att enligt deras forskning kan plasma användas för att behandla Covid-19-patienter eftersom det är en ny sjukdom som för närvarande inte har någon specifik effektiv behandling. Människor mellan 18 och 60 år som har återhämtat sig från Covid-19, väger minst 50 kg och inte har någon medfödd sjukdom kan donera plasma en gång varannan vecka.

National Blood Center har för närvarande 250 påsar med plasma från mer än 150 givare.  Plasma kan förvaras under ett år men om många människor donerar plasma kan National Blood Center producera ett serum som kan förvaras under längre tid.

 En uppföljning av cirka 300 Covid-19-patienter har visat att de som har svåra symptom bygger en starkare immunitet mot viruset än de som har få symptom.

Debatten om att använda munskydd eller inte har totalt spårat ut i Sverige. Folkhälsomyndighetens talesmän påvisar skäl till att inte använda munskydd och omyndigförklarar samtidigt det svenska folket. Redaktörens kommentarer i kursiv stil. I artikeln finns också kommentarer från en forskargrupp i Sverige som svarar på Folkhälsomyndighetens avoghet mot att använda munskydd. Debattartiklarna  vi hänvisar till finns att läsa i Aftonbladet onsdagen den 15:e juli 2020.

1. ”I Sverige har vi strategin att är du sjuk så ska du hålla dig hemma, i stället för att röra sig med munskydd”, sa statsepidemiolog Anders Tegnell efter tillkännagivandet.

Självklart ska en sjuk person stanna hemma eller helst behandlas på ett sjukhus. Det är väl knappast så att sjuka tar på sig ett munskydd och går ut.

2. Munskydden kan ”invagga en i falsk trygghet”.

Varför i hela friden skulle munskydd invagga bärare i falsk trygghet. Det går väl att hålla avstånd även med ett munskydd. Att Covid -19 bör tas på allvar måste det väl gå att informera om i sociala media-landet Sverige. Svensken är väl inte invaggad i falsk trygghet av ett munskydd.

3. ”Den som tar på munskyddet kan få virus på händerna och sprida det.”

Hur svårt kan det vara att ta på och av ett munskydd på rätt sätt och vid varje på- och avtagningstillfälle tvätta händerna. Det finns väl små behändiga handspritsflaskor i Sverige också.

4. Ett munskyddspåbud ”skulle kunna skicka signaler om att det är okej att gå ut då man är sjuk.”

”I Sverige har vi strategin att är du sjuk så ska du hålla dig hemma, i stället för att röra sig med munskydd”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. Gäller inte strategin om ett allmänt användande av munskydd rekommenderas. 

5. Men det viktigaste argumentet, sa han, är ”det extremt svaga vetenskapliga stödet för munskydden … Det finns bara två äldre studier om munskydd från sars-epidemin, men de ger inte tillräckligt vetenskapligt stöd.”

Läs vidare i artikeln om studier som berör munskyddens filtrerande verkan från 2020.

Den 5 juni gick WHO ut med en rekommendation om allmänt bruk av munskydd  ”när man använder allmänna transportmedel, besöker butiker eller vistas på andra platser med många personer samlade”.  Amerikanska CDC utfärdade samma råd två månader tidigare. Många länder har munskyddstvång i offentliga miljöer. Hos svenska myndigheter är dock motståndet mot munskydd fortsatt kompakt.

Man kan fråga sig om det, såsom anges i skäl 3, är bättre att andas/hosta ut viruspartiklarna så att de kan andas in av andra än att de fastnar i ett munskydd. Skäl nummer 2 är också svårbegripligt och att likställa med en avrådan från att använda bilbälte då det skulle kunna få oss att bli fortkörare. Men vi vill i denna artikel fokusera på det fjärde av Tegnells skäl att avvisa munskydd, ”det extremt svaga vetenskapliga stödet”. Det är hög tid att skärskåda detta argument.

Den kanske viktigaste studien där man tittat på munskyddens filtrerande verkan är från i år. Man studerade ett coronavirus, dock inte det som orsakar covid-19. I luften framför de smittade som inte bar munskydd fann man både luftburet och droppburet virus. När patienterna bar enkla munskydd fann man inte virus framför en enda patient. Under den senaste tiden har också flera studier på covid-19 publicerats, där man inte fokuserat på virusfiltreringen, utan på sjukdomsförekomsten hos grupper som burit respektive inte burit munskydd.

Den 1 juni publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet en metaanalys av 44 sådana studier. Även om sambandet inte ansågs säkerställt var författarnas slutsats av denna genomgång att bruk av munskydd ”kan resultera i en kraftig minskning av risken för infektion”, framför allt vid användande av mer avancerade munskydd med ventil. Men, skriver de, även ”munskydd i allmänhet leder till en stor minskning av risken för infektion”.

Det finns också arbeten där man studerat effekten hos hela befolkningar: I den tyska staden Jena infördes den 6 april munskyddstvång i affärer och i kollektivtrafiken, tre veckor innan detta infördes i hela Tyskland. Man kunde därför jämföra utvecklingen. Man fann att spridningen av covid-19 i Jena i princip upphörde efter 6 april, men fortsatte att öka i de andra städerna.

Författarna skriver: ”Vi anser att en reducering av den dagliga ökningen av infektioner med 40 till 60 procent är vår mest tillförlitliga uppskattning av effekterna av munskydd.”

Hur ska detta hanteras?
Vad som torde vara säkerställt är att samhällen som infört munskyddstvång inte, som Tegnell befarar, ser någon ökad incidens av covid-19. Förutom de tyska rapporterna, som talar sitt tydliga språk, har det ofta påpekats att ”de länder som har varit mest effektiva i att minska spridningen av covid-19 har varit de som införde allmänt användande av munskydd, såsom Taiwan, Hong Kong, Singapore och Sydkorea”. I Taiwan tillverkas sen början av april 13 miljoner munskydd per dag.

Även i Thailand används munskydd i stor utsträckning med endast 58 dödsfall och inga nya Covid-19 fall de senaste 50 dagarna.

Vi vet att människor med inga eller mycket ringa symptom kan sprida covid-19, utan att de själva vet om det. Även med en total efterlevnad av rekommendationen ”stanna hemma om du känner dig sjuk” kommer alltså många smittsamma människor att finnas ute i offentligheten.

Ansedda Proceedings of the Royal Society publicerade 10 juni en matematisk modell över munskyddens effekt, som beaktar både skyddens och bärarnas egenskaper (risken att man tar på munskyddet, bär det felaktigt och så vidare). Man fann att om munskydd bärs också av personer utan symptom minskas smittspridningen signifikant, och att detta kan bidra till att epidemin släcks ut, även utan nedstängning av samhällen.

Med Sveriges internationellt sett mycket höga dödssiffror finns det inga skäl att hålla fast vid en icke fungerande strategi. Med tanke på att munskyddspåbud i många länder är en självklar del i smittbekämpningen måste man fråga sig: Vad ligger bakom Folkhälsomyndighetens vägran? Munskyddsbruk är en enkel åtgärd, som till skillnad från en total nedstängning inte medför några ekonomiska påfrestningar på samhället. Det är inte längre ursäktligt att avstå från att rädda svenska liv med denna numera tydligt evidensbaserade och mycket billiga metod. Fyrtio till femtio nära och kära tas ifrån oss varje dag. Hur länge ska vi, och hur länge ska regeringen, acceptera att detta får fortgå?

Med studier i åtanke är det ännu underligare att läsa Karin Tegmark Wisells svar.

Kommer Folkhälsomyndigheten aldrig rekommendera allmänt bruk av munskydd?

– Nej, det har vi inte sagt. Men både vetenskapen och WHO säger att det absolut viktigaste för att undvika smitta, det är att hålla avstånd och det är grunden i vår hantering, munskydd kan inte vara en ursäkt för man ska gå ut i samhället när man har symtom. Det kan heller inte vara en ursäkt för att man ska ha ett tätt umgänge, vare sig man har symtom eller inte.  Men det är komplext och vi ser runt om i världen att munskydd används på ett sätt så att man snarare ökar smittspridningen. Man är nära varandra, man tror att faran är över. Och vi ser ju till exempel i Kalifornien, där man haft den mest utbredda munskyddsanvändningen, där vänder siffrorna just nu och går uppåt, säger Karin Tegmark Wisell läkare och avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten.

Märkligt att just Kalifornien dök upp i huvudet på Karin, är det kognitiv bias som gör sig påmint. Hur kommer det sig att inga länder där munskydd används och har minskat spridningen av covid-19 dök upp i minnet. Återigen, det går att hålla avstånd även vid bärande av munskydd och om inte avstånd hålls har det visat sig att risken att smittas är mindre om munskydd bärs.

– Myndigheterna har fastnat i att alla som har munskydd missbrukar dem, eller att det kan sprida smittan än värre. Det finns liksom inga sakliga rapporter för det. Snarare tvärtom, säger professor Björn Olsen, en av de 23 nedanstående.

Det ena behöver inte förta det andra, håll avstånd, tvätta händerna ofta, stanna hemma om du är sjuk och använd munskydd kan gå hand i hand. Hängslen, svångrem och säkerhetsnål. Eller kan det vara så illa att det inte finns några munskydd i Sverige om så är fallet slå en signal till Taiwan.

De 23 som opponerat sig
Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergologi, Lunds universitet
Marcus Carlsson, docent i matematik, Lunds universitet
Lena Einhorn, med dr i virologi
Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi, Karolinska institutet
Fredrik Elgh, professor i virologi, Umeå universitet
Andrew Ewing, professor i molekylärbiologi och kemi, Göteborgs universitet
Manuel Felices, med dr i endokrin kirurgi, sektionschef, Norra Älvsborgs länssjukhus
Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning, Karolinska institutet
Åke Gustafsson, med dr i virologi, tidigare chef för mikrobiologi och vårdhygien, Region Gävleborg och Region Uppsala
Claudia Hanson, associate professor, Global public health, Karolinska institutet
Stefan Hanson, infektionsläkare, fil dr i internationell hälsa
Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Olle Isaksson, professor emeritus i endokrinologi, Sahlgrenska akademin
Anders Jansson, överläkare i klinisk fysiologi, Danderyds sjukhus
Bo Lundbäck, senior professor i lungsjukdomarnas kliniska epidemiologi, Göteborgs universitet
Åke Lundkvist, professor i virologi, Uppsala universitet
Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, Göteborgs universitet
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet
Thomas Sandström, professor i folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Gunnar Steineck, senior professor i klinisk cancerepidemiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet
Cecilia Söderberg-Nauclér, professor i medicinsk mikrobiell patogenes, Karolinska institutet
Anders Vahlne, professor emeritus i klinisk virologi, Karolinska institutet
Anders Wahlin, professor emeritus i hematologi, Umeå universitet

Coronaviruset har infekterat mer än sju miljoner människor runt om i världen och dödat mer än 400 000 av dem. Ändå har Thailand, som var det första landet som registrerade en infektion utanför Kina, hittills varit relativt förskonat. Den ackumulerade summan smittade till dags datum är 3 134 varav 2 987 har tillfrisknat (alla har varit inlagda och behandlats på sjukhus). Bara 58 dödsfall har registrerats sedan utbrottet började i januari.

Hur har kungariket undkommit skräcken som grep stora delar av världen? På kvällen den 10 juni sammanträdde en expertpanel på utrikeskorrespondenternas klubb i Thailand för att diskutera möjliga förklaringar.

Felaktiga siffror
Craig Griffin, företrädare för ESCOMAR i Thailand, en global association som sysslar med marknadsundersökningar, inledde kvällen genom att avfärda en konspirationsteori som envist påstått att antalet fall av Covid-19 i Thailand faktiskt är mycket högre än rapporterats.

"Om epidemin var lika allvarlig här som i europeiska länder och USA, skulle vi prata om tusentals dödsfall, det är knappast troligt att sådana mängder av antalet smittade och döda skulle kunna hållas hemligt, sa han.

Matthew Tostevin, Sydostasiens redaktör för Reuters, instämde.

 ”I Jakarta, i slutet av mars, upptäckte vi att 1000 människor fler än normalt hade dött och begravts utan dödsorsak, Covid-19 var den enda tydliga förklaringen. Vi gjorde samma kontroll i Thailand och hittade inget stort antal oförklarade dödsfall. ”

Klimat, kultur och andra variabler?
Trots det högre antalet i Indonesien har Sydostasien väldigt få rapporterade infektioner och dödsfall, jämfört med Europa, USA och nu Latinamerika. Enligt Matthew Tostevin finns ingen tydlig förklaring till varför, men han nämnde att det kunde bero på varmare väder, rasskillnader, kulturell preferens att inte skaka hand (hälsar med en wai), inte kramas och för att inte tala om att inte kindpussas (red.anm.). Att ta av sig skorna utanför huset som kutym är i Thailand kan också vara en bidragande orsak till lägre smittspridning (red.anm.).

Vi tror precis som Matthew att vanan att bära munskydd har gjort sitt till och inte minst har regeringens effektiva åtgärder tidigt mildrat spridningen. Redan den 3:e januari 2020 aktiverades DDCs, EOC och ICS, alltså långt innan det första påträffade fallet av Covid-19 (31:a januari 2020).

DDC är Department of Disease Control (departementet som kontrollerar spridningen av sjukdomar) och arbetar direkt under Ministry of Public Health (folkhälsoministeriet). Alltså en direktförbindelse mellan experter och politiker. EOC står för Emergency Operation Center med välutbildad personal som är vana och kapabla att koordinera insatser i en krissituation. Alla nödsituationer är per definition kaotiska och mycket dramatiska, de skapar fysiska, emotionella och sociala störningar. Incident Command System (ICS) ger statliga organ möjlighet att effektivt hantera krissituationer och återställa ordning i kaoset. Regeringen, under direkt ledning av premiärministern, har gjort ett mycket bra jobb med att samordna insatserna av de tre olika krishanteringsorganisationer. Precis som i Sverige har politiker lyssnat på ”experter” och följt deras direktiv. Skillnaden i Thailand är att det är de ledande politikerna som utfärdat restriktioner till allmänheten.

Samarbete från allmänheten?
Taweesilp Visanuyothin, talesman för Thailands Covid-19 Center och det offentliga ansiktet för information om Thailands svar på krisen, sa att kontroll av en epidemi kräver samarbete till 90%  från befolkningen och det är precis vad det thailändska folket har gett oss.

”Nyckeln till vår framgång är samarbetsviljan från allmänheten som i god anda har efterlevt tydlig och konsekvent information”.  Han medgav dock att fel har gjorts efter att moderator och veteranjournalist Dominic Faulder påpekade att en viss  förvirring stundtals uppstått när det gäller alkoholförsäljningsförbudet.

Regeringens effektivitet?
Tanarak Plipat, biträdande generaldirektör för DDC var enig med Dr. Taweesilp om att vanliga medborgare förtjänade mycket beröm, han hyllade thailändares ”anda av samsyn” i en krissituation.

Framgångarna kan också tillskrivas regeringens samordning av resurser och Thailands robusta hälsosystem (läs Få dödsfall från Covid-19 i Thailand) enligt Dr. Tanarak. De små klinikerna i varje tambon, rongpajabaan song soehm sukhapaap, med tusentals volontärer (ah-soh-moh) arbetande som ansvariga för tio familjers väl och ve, hyllas unisont. Politikers vilja att lyssna på hälsoexperter och följa deras direktiv, samordning och samarbete mellan berörda statliga ministerier och även provinsiella och lokala organ över hela landet har fungerat klanderfritt. En tydlig kommunikation till allmänheten om hur bäst undvika spridningen av viruset, social distansering, tvätta händerna ofta, bära munskydd och arbeta hemifrån har efterlevts i väldigt stor utsträckninng. Befolkningens positiva attityd till de allmänna försiktighetsåtgärderna, som förutsatt att alla bär smittan tills motsatsen bevisats, är ytterligare en anledning till att spridningen begränsats.

Massmobilisering av vårdpersonal?
Slutligen framhöll Dr Tanarak arbetet av mer än 1000 epidemiologiska team över hela landet, de har kunnat undersöka varje enskilt fall, spåra varje kontakt och dessutom övervakat varje enskilt fall i 14 dagar.

James Wise, Australiens före detta ambassadören till Thailand och författare till boken Thailand: History, Politics and the Rule of Law, var särskilt imponerad av de 1 miljon+ frivilliga hälsoarbetare som också var engagerade under HIV- och MERS-kriserna. Han talade via Skype och sa att den övervägande kvinnliga ”hjälparmén” visade att kvinnor borde spela en mer framträdande roll i det thailändska samhället, även i regeringen.

Med tanke på framtiden sade Dr. Tanarak, att om antalet nya fall fortsätter att vara lågt, kan Thailand öppna för internationella resor från andra lågriskländer. De första utlänningarna som tillåts tillbaka är troligtvis affärsmän som är baserade i Thailand. De kommer att underkastas samma test- och karantänkrav som för närvarande tillämpas på repatrierade Thailändare.

Kvällen avslutades med en frågestund med många frågor om restriktionerna att sälja alkohol. Den slutsats som kan dras; att ta en öl eller ett glas vin till maten, för att fira Thailands framgång med att bekämpa pandemin, är en fundamental rättighet, som bör tillåtas inom en snar framtid.

Dr. Taweesilp påpekade att många kanske tror att i ett övervägande buddhistiskt land, är det den  femte ”principen”,  att undvika berusande ämnen, som efterlevs, men tyvärr är alkoholmissbruk ett allvarligt problem i Thailand.

Tidslinje
Januari 03-DDC, EOC Och ICS aktiveras
Januari 31- Första Covid-19 fallet registrerades
Mars 13- En stor mängd fall påträffas på två olika platser i Bangkok
Mars 17- Etablissemang och affärsverksamhet som anses ”högrisk” stängs
Mars 24- Undantagstillstånd och utegångsförbud införs
Maj 3- Fas I inleds, vissa lättnader annonseras
Under juni och juli kommer Thailand att öppna upp gradvis. Många ansvariga varnar dock för negligering av faran för en andra våg. Coronaviruset har inte försvunnit plötsligt, var fortsatt försiktiga och ömdömesgilla.

Vi på Wallenius Vinklar tror att följande faktorer har varit avgörande

• Tidigt igång med krishantering. Expertis inom nödvändiga områden samarbetade.
  •Tydlig kommunikation till allmänheten. Samma buskap från alla instanser.
  •Jobba hemifrån, lämna inte hemmet om du känner dig sjuk, använd munskydd, håll social distansering, tvätta händerna ofta. Varje individ anses bära på smitta tills motsatsen bevisats vilket gjorda att alla var extra försiktiga.
  •Klinikerna i varje tambon (by) med mängder av volontärer som hade full kontroll på sina tio familjers förändrade hälsotillstånd. På så vis kunde varje smittad isoleras och kartläggas.
  •Ett 1000-tal epidemiologteam utspridda över landet. Kunniga människor som kan svara på alla frågor som rör corona-viruset.
  •En miljon+ volontärer, mest kvinnliga med erfarenhet från HIV och MERS kriserna har funnits till hands.
  •Thailändska människors samarbetsvilja att följa givna direktiv i krissituationer, en anda av samsyn.
  •Massmobilisering av vårdpersonal och prioriterad tillverkning av skyddsutrustning.
  •Antalet tester har ökat markant under de senaste veckorna.
  •Premiärministerns vädjan om hjälp från de 20 rikaste familjerna i Thailand gav stort gensvar och många hjälpprojekt startades omgående. Många miljarder baht, som injicerat hopp och framtidstro i thailändsk ekonomi, kom från den vädjan.

Thailand rankas som nummer två i Global COVID-19 Index (GCI) efter Australien
Regeringens taleskvinna Narumon Pinyosinwat berättade för media att premiärminister Prayut Chan-o-cha vill tacka alla i landet för den disciplin och uthållighet som alla visat i de kollektiva ansträngningarna att bekämpa och förhindra spridningen av COVID-19.

GCI, utvecklat av PEMADU Associates, i samarbete med Ministeriet för vetenskap och innovation i Malaysia (MOSTI) och Sunway Group, har samlat information och räknat fram ett index som rangordnar de 184 länder som drabbats av pandemin.

Hänsyn är taget till antalet dödsfall per innevånare och en sammanställning som gjorts av Global Health Security initierat och utvecklat av Johns Hopkins University, vid bedömningen av  länders beredskap att hantera pandemin.

GCI topp 20

1. Australien
2. Thailand
3. Danmark
4. Hong Kong
5. Taiwan
6. Nya Zealand
7. South Korea
8. Litauen
9. Island
10. Slovenien
11. Lettland
12. Schweiz
13. Vietnam
14. Malaysia
15. Norge
16. Slovakien
17. Tyskland
18. Österrike
19. Luxemburg
20. Finland