Forskningen belönades med ekonomipriset
Forskningen bakom våra kognitiva bias introducerades av Amos Tversky och Daniel Kahneman redan 1972. Trettio år senare fick Kahneman ta emot Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i folkmun kallat Nobelpriset i ekonomi. I sin bok Tänka, snabbt och långsamt sammanfattar han sin forskning och beskriver människans två sätt att tänka: vårt automatiska system 1 och vårt hårt arbetande system 2.
System 1 opererar i det omedvetna och är konstant aktivt medan system 2 kopplas in när du verkligen behöver fokusera på något. Dilemmat är att vår hjärna vill undvika att koppla in system 2 så länge som möjligt eftersom det är så bekvämt att använda system 1. Därför sker det allra mesta av vårt tänkande och beslutsfattande i det omedvetna. För att citera Emmanuel Donchin, chef för Laboratory of Cognitive Psychophysiology på University of Illinois: ”En enorm andel av vår kognitiva aktivitet är omedveten, bildligt talat så mycket som 99 procent”.
Lär dig att hantera dina kognitiva bias
Eftersom kognitiva bias sker i det omedvetna kan vi inte se dem i oss själva (men vi kan se dem hos andra). Varken du eller jag kan alltså eliminera effekterna av kognitiva bias, däremot är det möjligt att träna sig i att reflektera över dem och deras effekter på vårt beslutsfattande. Tyvärr saknas ett bredare samtal om kognitiva bias vilket många gånger gör det svårt att påpeka deras existens och än svårare att inkludera dem i situationsanalyser, bedömningssystem, beslutsunderlag och beslutsprocesser. Den här texten är ett försök att ändra på det.
Om du vill träna på att hantera dina kognitiva bias kan du börja med följande fem ”debiasing-tekniker”:
- Skaffa dig kunskap
Den första steget är att känna till vilka kognitiva bias som finns, hur de påverkar dig och under vilka omständigheter. Det andra är att inse att du ändå inte kommer bli immun, du är trots allt fortfarande en människa. För dig som tror att du inte påverkas av kognitiva bias i samma utsträckning som alla andra finns en alldeles egen kognitiv bias: bias blind spot (gooogla!).
- Öva dig i metakognition
När du vet hur du påverkas kan du börja utvärdera ditt tänkande och dina beslut, alltså börja med metakognition: du tänker på ditt tänkande. Gå regelbundet tillbaka till hur du tänker om, resonerar kring, analyserar och värderar olika saker. Fundera framför allt på hur och varför du fattar beslut. Ifrågasätt dig själv och dina slutsatser; på vilka andra sätt det går att tänka?
På en coachingkurs fick vi lära oss att se saker från fyra perspektiv, ditt eget, din motpart, era vänners och flugan på väggen-perspektivet (red.anm.).
- Överväg alternativ
Gör det till en vana att utforska och överväga andra möjligheter än den du tror är den bästa. Spela din egen djävulens advokat. Lyssna på människor som har motsatt åsikt som du och försök att verkligen förstå varför.
- Uppskatta osäkerhet
”Jag vet inte” är ett underskattat utgångsläge. Osäkerhet är nämligen en nödvändig ingrediens på vägen till välgrundade och rationella lösningar. Omfamna osäkerheten som en möjlighet att skärpa ditt tänkande och framför allt att lära av dina handlingar.
- Ha koll på ditt ego
Reflektera över din självbild – hur säker är du på din sak? Hur mycket tid och energi lägger du på att få rätt jämfört med att ta reda på vad du kan ha missat? Fråga dig själv: Varför tror jag att jag vet det här? Försök fokusera mer på att utforska andra möjligheter än på att bevisa din kompetens eller status.
Vi måste vara kloka
Professor Steven Taylor, författare av The Psychology of Pandemics, skrev i Independent den 17 mars 2020: ”Ju mer jag lärde mig om pandemier, desto mer insåg jag att pandemier i huvudsak var psykologiska fenomen. Pandemier handlade inte bara om att något virus infekterande människor. Pandemier orsakades genom människors agerande. Pandemier kan endast kontrolleras när människor går med på att göra vissa saker, som att hosta i armvecket, tvätta händerna, respektera fysisk distansering och bli vaccinerade (om det finns ett vaccin). Om människor av olika psykologiska skäl vägrar att göra dessa saker, kommer pandemin att fortsätta spridas.”
Vi ska självklart ha mycket stor respekt för Covid-19. Det är ett dödligt virus. Men vi får inte låta rädslan och paniken ta över. Om vi inte tar hänsyn till att vårt tänkande snedvrids av kognitiva bias är risken överhängande att vi inte upptäcker hur våra beslut blir irrationella och våra handlingar ineffektiva.
Vi lever trots allt i både en hälsokris (coronaviruset) och en samhällskris (näringsliv, arbetstillfällen, m.m.). Vi behöver kunna hantera båda på ett klokt och verkningsfullt sätt.