Det är snart ett år sedan hela världen drabbades av ett litet virus som gav oss Covid-19. Under 2020 har alla mer eller mindre drabbats av traumatiska upplevelser. Antalet smittade har rapporterats dagligen som någon slags topplista, gäller även antalet avlidna antingen i Covid-19 eller i sviter från viruset. Det har varit ett minst sagt ovanligt år, 2020. En del människor klarar av den stress de levt under medan andra har fyllt sitt instängda liv med mer mat, mer vin och mer sötsaker.
Vi vet neurovetenskapligt att det finns en koppling mellan de saker vi vill ha och de saker som vi gillar. Att vilja är en motiverande process. Gillande är hur det känns när du får det du vill ha. Kopplingen är starkast inom beroendeframkallande droger; begär eller vilja ha, kommer att driva människor till ytterligheter för att få tag i drogen, men den faktiska utkomsten, gillandet, är låg eftersom att använda droger är en vana.
När det gäller att umgås med människor, göra goda gärningar, uppleva tacksamhet finns det inga mekanismer som leder till aktivt handlande, vi inser helt enkelt inte att känslorelaterade beteenden saknas.
Finns det någon förklaring till varför människor väljer att tömma butikshyllor på toalettpapper och mjöl. Gjordes det fler toalettbesök eller bakades det mer?
Den långvariga traumatiska stress som de flesta har upplevt under hela pandemin gör det svårare att hålla önskningarna i schack och det leder till ologisk nöjessökning.
I vetenskapliga termer; När hjärnor översvämmas av stresshormonet kortisol under lång tid, hämmar det funktionen av prefrontal cortex˟, vilket leder till överdriven aktivering av hjärnans "belöningscenter". Det utlöser överdriven bakning, drickande, rökning och shopping enligt Dr. Robert Lustig, professor emeritus i pediatrisk endokrinologi vid University of California, San Francisco, och författare till "Metabolical.
"Dopamin är belöningssubstansen som hålls i schack av prefrontal cortex. När den hämningen släpps letar belöningscentret efter hedoniska stimuli, de kan vara kemiska i form av kokain, heroin, nikotin, alkohol, socker eller beteendemässigt, shopping, spel, internetspel, sociala medier, pornografi”.
Ta det älskade kolhydratsockret. I början av pandemin blev människor som galna i bakning som gav både en relativt tillgänglig karantänhobby och en konstant tillförsel av kolhydrater. Precis som handrengöringsmedel av diverse slag och toalettpapper blev mjöl och jäst snabbt slut i butikshyllorna. Det köptes kokböcker specialiserade på bröd och bakverk som aldrig förr men försäljningen av kokböcker som handlade om nyttig mat minskade. Uppenbarligen var det inte matlagning som tillfredsställde nöjescentret, snarare sockertillskottet.
Manchester Citys försvarare, Benjamin Mendy, bjöd in två vänner och en kock till ett nyårsfirande, vilket bröt mot Storbritanniens coronarestriktioner då personer från flera olika hushåll umgicks inomhus.
Mendy är långt ifrån den ende inom fotbollen om att ha brutit mot regeringens regler. Tottenhams Erik Lamela, Sergio Reguilon och Giovanni Lo Celso, West Hams Manuel Lanzini, Crystal Palaces Luka Milivojević och Fulhams Aleksandar Mitrovic har alla synts bryta mot reglerna under jul- eller nyårsfiranden.
De tre moderata riksdagsledamöterna Hans Wallmark, Cecilie Tenfjord Toftby och Boriana Åberg fick be om ursäkt för sina utlandsvistelser inför partiets riksdagsgrupp. Moderaternas riksdagsgrupp har fattat beslut om en ny instruktion där gruppledaren Tobias Billström redan på förhand ska få vetskap om planerade utlandsresor.
Morgan Johansson och Stefan Löven tyckte att de restriktioner de själva varit med om att bestämma inte behövde efterlevas eftersom det var viktigt att köpa julklappar och på det viset tillfredsställa nöjescentret. Kanske var det också därför Dan Eliasson chefen för MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) ansåg att det var nödvändigt att åka till Kanarieöarna och fira jul med familjen. Bara för att förstå hur viktig Dan Eliasson är vill vi nämna att han mellan 2007-2011 var generaldirektör för Migrationsverket, mellan åren 2011-2014 hade han samma position på Försäkringskassan och han har också varit rikspolischef från 2014 till 15:e februari 2018. Det blev ytterligare ett chefsjobb på MSB från 5:e mars 2018 och var han hamnar nu är inte klarlagt.
Alla personer vi nämnt vid namn, det finns förmodligen många fler, har förstås en ursäkt för sitt beteende. Ingen av dem har klarat av att handskas med den långvariga traumatiska stress de upplevt under pandemin. Deras hjärnor har översvämmats av stresshormonet kortisol , funktionen av prefrontal cortex har hämmats men deras belöningsscenter har varit överaktiverat. Därför har de hemfallit till ”hedonisk stimuli” och det är helt och hållet dopaminets fel. Att det stora flertalet människor, som också har hjärnor översvämmade av kortisol, klarat av att hålla dopaminet i schack kan kanske ge en fingervisning om behovet av mental disciplin som förväntas av och ledare bör ha.
˟Prefrontala cortex, prefrontalkortex eller prefrontala barken, är den främre delen av hjärnans pannlob, den har kopplingar till alla sinnessystem. Den hör ihop med förmågor som att avstå från att följa stimuli, samt komplexa kognitiva processer som att planera rörelser och handlingar. I detta område finns förmågan att fatta beslut och att anpassa sig till olika sociala sammanhang. I prefrontala cortex bearbetas information utifrån individens erfarenheter och långsiktiga mål. Även empati hör till detta område.