Kritiserar allt som inte är västerländskt
Så vad är det han skriver om och varför. Varför är naturligtvis för att tjäna pengar på en bok som har väldigt lite förståelse för thailändska traditioner och sätt att leva. I princip kritiserar han allt som inte är västerländskt. T.ex tycker han att det är ok att kyssas offentligt, det tycker inte thailändare, han tycker att det är ok att gå lättklädd på stranden och sitta och äta i bikini eller i bara små badbyxor, det gör inte thailändare. Att det är en del av den thailändska traditionen att inte kyssas offentlig kallar han för att sex är tabu. Sedan har han fått för sig att rika thailändare ser ner på turister. Nej det är inte turister de ser ner på, det är turister som inte tar seden dit de kommer, de ser ner på. Turister som beter sig på ett sätt som strider mot thailändska sedvänjor och uppfattningar om artigt och dygdigt beteende. Det är inte bara rika thailändare som ser ner på det beteendet, det gör alla thailändare.
Det typiskt thailändska finns på landsorten
Vidare påstår han att det typiskt thailändska inte finns och det visar på total avsaknad av kunskap om Thailand. Thaiheten utgår från Bangkok skriver han när den thailändska identiteten i själva verket finns på landsorten. Kanske har han aldrig lämnat Bangkok under sina många år i Thailand. Självklart är Thailand en smältdegel av många kulturer och etniciteter men det som gör Thailand unikt är att alla anser sig vara thailändare. Prata med människor från Isan (nordöstra Thailand) och fråga om de anser sig vara thailändare så får du bara ett svar. Naturligtvis.
Hårt fängelsegolv
En thailändsk kvinna på besök i Stocckholm kallas till förhör i sitt hemland. Thailands styrande militärjunta har bestämt att hon behöver en ”attitydjustering” och nu har hon två dagar på sig att åka hem. Kvinnan sitter snart på ett plan till Bangkok, sida vid sida med svenska solturister. Kort efter landningen ligger hon på ett hårt fängelsegolv. Hennes brott; Hon hade ifrågasatt makten. Ett ur dramaturgisk synvinkel riktigt stycke ur boken men knappast sant. Att hon blivit kallad till ”attitydjustering” är säkert sant, det är 792 människor som blivit kallade till ”attitydjustering” sedan den militära interventionen den 22 maj 2014. Men skulle Mattias Sköld bry sig om att ta reda på vad som sker vid inkallande till ”attitydjustering”, icke. Hårt fängelsegolv ser bättre ut i skrift. Det är attityden inte åsikten som ska justeras.
Alla är registrerade
Vi har träffat flera människor som berättat för oss hur ett attitydjusteringssamtal går till. Ingen av de vi träffat har blivit liggande på ett hårt fängelsegolv. Ingen har heller blivit torterad som ofta antytts i svensk press. Snarare är det ett samtal där den inkallade får säga sitt och motparten försöker övertyga den inkallade om att ändra ståndpunkt genom argumentation. Alla 792 är registrerade, datum och tid för ankomst, antalet dagar eller i de flesta fallen antalet timmar det befunnit sig i samtal är noga nedskrivet. Det finns t.o.m. noteringar om innehållet i samtalen. Dessutom är det så att de som kallas in till en attitydsjustering är inkvarterade på en militärförläggning inte i ett fängelse. Att alla registreras beror på att inga oklarheter ska förekomma. Att det sedan är inkorrekt att kalla in människor till attitydjustering är en annan sak. Om någon vill försöka förstå bakgrunden till det, måste en bredare förståelse om thailändsk politik än den Mattias har, finnas. Det går att förstå varför det sker av de som följer walleniusvinklar.
En svensk vill ha ”latte”
Hans bok Äntligen diktatur har underrubriken Reportage om det riktiga Thailand och det är förmodligen sant, men ur en västerländsk journalist synsätt eller kanske med svenska mått mätt. Vi har bara läst utdrag ur boken och lyssnat på Mattias tillsammans med Hiba Daniel och Lennart Persson. Två journalister som vänligt intervjuar en tredje journalist vars floskler får stå oemotsagda. Var finns uttalanden från den vanliga thailändska människan. Den traditionella thailändska människan som gör allt för att serva den svenska turisten. Som köper nya stolar och bord till sin lilla familjerestaurang för att göra det lite trevligare för turisten från Norden. De som köpt in ytterligare två lätta motorcyklar för uthyrning eftersom de tror på den nordiska turisten återkomst. Nya menyer, ytterligare en spis för att det ska gå fortare att laga maten, inköp av en espressomaskin därför att många svenskar vill ha en ”latte”.
Med vilken rätt
Med vilken rätt sitter tre snusförnuftiga människor i Gomorron Sverige soffan och förvägrar dessa människor en möjlighet till en inkomst från turismen genom att försöka övertyga svenskar som ser programmet att den thailändska militären styr landet med järnhand och att människor yttrandefrihet är starkt begränsad. Har det någonsin slagit dessa tre journalister att gemene man i Thailand inte är intresserad av yttrandefrihet, i alla fall inte med svenska mått mätt. Vi bor bland thailändare och pratar politik varje dag, det finns inga angivare som smyger i buskarna. Alla kan läsa vilka böcker de vill och äta vilken typ av smörgås de vill, utan att kastas på ett hårt fängelsegolv. De allra flest anser att den nuvarande premiärministern med sin militärregering gör ett bra jobb för landet, till skillnad från de tidigare giriga politikerna, som mest gjorde ett bra jobb för sig själva och sitt eget välbefinnande. Märk väl att det inte är vår åsikt utan thailändares.
Aktiv kontra medveten
Det är stor skillnad mellan att vara politiskt aktiv och politiskt medveten. Vi har skrivit det förut och skriver det igen. Gemene man i Thailand har fått en betydligt större politisk medvetenhet genom alla demonstrationer under de senaste tio åren. De vet hur de kommer att rösta vid nästa val. Det kanske har gått Mattias förbi. Det är dock inte så att alla thailändare går och funderar på begränsad yttrandefrihet och att landet styrs med en militärisk järnhand. Vi som bor här, lika lite som de thailändare vi umgås med, känner inte igen Mattias beskrivning av det ”riktiga” Thailand. Journalister har inte heller gett upp, det skrivs fortfarande kritiska artiklar om regeringen i många thailändska tidningar. Ibland blir journalisten inkallad till en ”attitydjustering” men märk väl, ingen som blivit inkallad ligger för närvarande på ett hårt fängelsegolv.
Sluta tala om för thailändare
Att Mattias försöker berätta för oss alla om det riktiga Thailand är beundransvärt men kanske skulle han ha frågat några fler thailändare vad de tycker först. Att ha en miltärregering för tillfället är inte, ur askan i elden, det är ur ett brinnande politiskt inferno i ett reningsbad. Thailändska väljarkåren är redo för demokrati men det är inte de thailändska politikerna och det kan inte den svenska journalistkåren ändra på. Det finns inga, med svenska mått mätt, i Thailand. Det är ren skam att SVT nedlåter sig till att låta Mattias Sköld sitta i svensk TV och berätta om ”sin” sanning om Thailand. Vi undrar när den dagen ska komma, när den svenska journalisten ska sluta tala om för thailändare vad de ska tycka, om kungahuset, den nuvarande militärregeringen och att de bör ändra sin inställning till att kyssas öppet. Mattias vet väldigt lite om det riktiga Thailand. Thailändare kommer alltid att se upp till den nuvarande kungen därför att han förtjänat deras dyrkan.