Fortsättning av artikeln 21 skäl att använda Bitcoin. Skäl 13 får stå ensam, den förklarar hur inflation och ökning av penningmängden under år 2020 har accelererat till historiska höjder, åtgärder som med största sannolikhet leder till extrema prishöjnningar.

13. Hög inflation och ökning av penningmängden

Den svenska kronan har genomgått en inflation på 1305% sedan 1956. Det du fick för 100 kr 1956 får du idag betala 1405 kr för.
Vi kan vända på resonemanget. Säg att du har en miljon på kontot idag. Om Riksbanken lyckas hålla sitt mål på 2% inflation framöver, kommer din miljon att ha halverats i värde om 36 år. Det betyder att du har två alternativ: antingen konsumerar du upp alla dina pengar så snabbt du kan, eller så försöker du investera dem i något som du hoppas kommer öka i pris snabbare än 2% per år. Lättare sagt än gjort, speciellt om du saknar intresset för att hålla på med investeringar. Dessutom kan en oväntad börskrasch eller pandemi radera ut hälften av dina livsbesparingar på kort tid.

Varför är det inte tillräckligt att bara tjäna pengar och vara sparsam för ett rikt liv? Hur hamnade världen i detta olyckliga ekorrhjul där vi behöver arbeta mer och mer bara för att stå på samma plats?

Med en pandemi som härjat i lite drygt ett år nu kan man undra hur det går ihop att aktier, fonder, bostadspriser — ja, alla tillgångar egentligen — bara ökat i pris efter svackan under våren 2020? Vi ser samtidigt att småföretagare och större företag i utsatta branscher världen över får stänga ner eller skala ner sin verksamhet rejält.

Orsaken till att en ekonomisk krasch har uteblivit är de kvantitativa lättnader som utförts av centralbanker världen över: stimulanspaket, uppköp av obligationer, utfärdande av lån med låg ränta — åtgärder som inneburit att den totala mängden pengar i samhället ökat kraftigt. I diagrammet nedan ser vi hur Riksbanken har kört penningpressen på högvarv under 2020: en ökning på ca 15% av mängden svenska kronor i samhället jämfört med året innan.

Om du glatts åt att börsen har gått bra på sistone är detta precis varför. Riksbanken injicerar nyskapade pengar i ekonomin via köp av räntebärande värdepapper och ökad utlåning. Totalt ämnar Riksbanken pressa in 1,8 miljarder kr i samhället för att “stimulera” ekonomin — en sorts konstgjord andning. Nya pengar kan skapas utan hejd men värdet som pengarna representerar kan inte ökas artificiellt, det kan bara ökas med höjd produktivitet. Det är lika vansinnigt som det låter men göms bakom facktermer och avancerad jargong — pengar produceras utifrån tomma intet. “Pengar växer inte på träd”, eller hur var det nu?

Det är lika vansinnigt som det låter men göms bakom facktermer och avancerad jargong — pengar produceras utifrån tomma intet. “Pengar växer inte på träd”, eller hur var det nu?

I USA ser det än mer oroväckande ut. Nästan en femtedel av alla dollar som existerar har skapats under 2020. I siffror handlar det om en tillförsel på mer än $3 biljoner, vilket är en ökning av penningmängden på strax under 25% sett till året innan. Eftersom dollarn är världens reservvaluta är det högst relevant även för oss i Sverige.

Slutsatsen som kan dras av detta är att många av världens valutor, däribland USD och SEK, förmodligen kommer minska i värde rejält de kommande åren. Vi kommer antagligen bevittna än mer skenande bostadspriser och aktiekurser. Om och när pandemin fås under kontroll och folk återigen börjar spendera mer pengar på resor, restaurangbesök och dylikt, kommer förmodligen även varor och tjänster stiga kraftigt i pris. I slutändan är det landets befolkning som drabbas hårdast i och med att deras besparingar tynar bort samt varor och tjänster blir dyrare — detta i kombination med att lönerna endast ökar marginellt. Värst ansatta blir de yngre generationerna som fortfarande står utanför bostadsmarknaden och utan besparingar i fonder och aktier, och till följd har svårt att bygga ett stabilt liv.

Inflation är ett genialt men högst omoraliskt verktyg som används av stater för att beskatta befolkningen för stora utgifter utan att det märks lika tydligt som traditionell beskattning. Hur hade du reagerat på om den svenska staten istället hade infört en kraftigt förhöjd skatt och sänkt bidragen för att ha råd att betala ut stödpaket med syfte att rädda redan välbärgade aktieägare i storbolag som SAS, Volvo och HM?

Nedan är statistik från SCB för KPI: ett statistiskt verktyg för att försöka mäta inflationen i samhället, alltså hur mycket priserna har höjts på de vanligaste varorna och tjänsterna som folk konsumerar. Viktigt att notera är att bostadspriser inte tas med i måttet.

Det ser inte alltför illa ut. Inflationen har fluktuerat mellan 0–3% det senaste decenniet. Bara strax över 0% under 2020 trots en stor ökning av penningmängden. Kan vi lita på detta? Anser du att de varor och tjänster som du brukar köpa bara har blivit marginellt dyrare de senaste tio åren? Upplever du att din lön, CSN, pension eller bidrag har ökat i samma takt som allt blivit dyrare?

Det tydligaste exemplet på att detta inte stämmer i Sverige är bostadsprisernas utveckling (som inte räknas med i KPI då bostäder inte konsumeras, likväl behöver folk köpa en bostad). Även priserna för andra kategorier så som sjuk- och tandvård, posttjänster och restauranger har ökat markant. Följande graf visar att priserna på många varor och tjänster har ökat i mycket högre takt än KPI.

I nästa diagram ser vi att huspriserna ända fram till 1993 har hållit sig relativt nära det reala värdet. Men efter det hände något och priserna började öka mycket snabbare än SCBs påstådda inflation. Vad hände egentligen 1993? Jo, Riksbanken ändrade sitt ursprungliga syfte: att bevara en fast växelkurs för kronan — till att istället sträva efter ett inflationsmål och “prisstabilitet”. Ser bostadspriserna stabila ut efter 1993?

Eftersom lönerna inte ens i närheten har ökat i samma takt, har folk inget annat val än att belåna sig upp över öronen för att ha råd att bo någonstans.

Följderna har blivit att folk försöker hitta tillgångar att förvara sina pengar i som ökar i pris snabbare än inflationen. Det är inte så att en etta i centrala Stockholm är 600% mer subjektivt värdefull idag jämfört med för 25 år sedan, eller att Tesla som företag är 700% mer värt idag än för ett år sedan. Det är bara det att folk försöker hitta placeringar där pengarna inte urholkas i värde. Många väljer att hoppas på att bostäder i storstäder och teknisk innovation ska vara en fristad för detta.

Till följd av den kraftigt ökande penningmängden kan man anta att det inte räcker med att lyckas uppnå en avkastning på minst 2% för att ha sitt på det torra. Jag menar att enbart KPI inte representerar den faktiska prisökningen i samhället och att faktorer som ökad penningmängd behöver tas i större beaktning. Min uppskattning är att den som åtminstone vill bevara sin köpkraft behöver uppnå en årlig avkastning på minst 10–15% bara för att inte bli fattigare.

Bitcoin är istället det motsatta till fiatpengar: en deflationär tillgång som bör öka i värde över tid. Detta baserat på den minskande inflationstakten, begränsningen på 21 miljoner mynt, samt ett ökande antal användare. Slutsatsen blir att det kan ses som en plan B som ligger helt utanför fiatsystemet — ett sätt att säkerställa att du inte blir fattigare för varje år som går.

“Bitcoin isn’t a get rich quick scheme, it’s a don’t get poor slowly scheme.”

- Jameson Lopp