Individens egenmakt
Det är med glädje vi följer en programserie på thailändsk TV som handlar om just människors egenmakt. Senast berättades historien om en yngling som satt på ett kontor i Bangkok och visserligen tjänade bra, men vantrivdes. Han hade en högteknologisk utbildning. När han tog beslutet att flytta tillbaka till hembyn och starta en fruktodling tillsammans med övriga familjemedlemmar kände han sig tillfreds med livet. Bananodlingen ger inte lika mycket pengar men han trivs med tillvaron. Han har fortbildat sig och kan numera massor om hur han ska få bättre skördar med minimal användning av kemiska bekämpningsmedel. Han använder gödsel från den egna boskapen som gödningsmedel. Hållbar tillväxt har han uppnått genom att följa den thailändska kungens principer Setakit popien (läs artikeln Ekonomisk hållbarhet-Setakit popien). Allt fler ungdomar börjar inse att framtiden finns i förverkligandet av egenintresse, ofta knutet till naturvärden.
Skolreform
När det gäller utbildning har premiärminister Prayuth Chan-ocha bett Office of the Basic Education Comission (OBEC) att se om det finns möjligheter att förbättra thailändska elevers analytiska tänkande och samarbetsförmåga. Ett pilotprojekt ska startas på 3500 skolor spridda över landet, det finns totalt 38000. Antalet lektioner är för närvarande 1200 per år och 360 lektionstimmar ska frigöras för tillvalsämnen. Med hjälp av speciallärare ska varje enskild elev få möjlighet att utveckla sina intressen till färdigheter som kan leda till anställning eller starta eget företag efter skolgången. Skoldagen kommer också i framtiden att sluta kl. 16.00. Viktigt i Thailand eftersom föräldrarna ofta hämtar sina barn. Tillvalen som eleverna gör är bindande och obligatorisk närvaro gäller. Endast de elever som har deltidsarbete eller är tvingade att hjälpa sina föräldrar med hushållssyslor kan få dispens. Båda anledningarna är vanliga i Thailand. Redan i september 2015 ska ett förslag finnas färdigt.
Västerländsk demokrati
Vid Riokonferensen nämndes också vikten av att demokratisera östeuropa och då med en västerländsk demokrati som förebild. Just den modellen har vi på vinklarna varit kritiska till eftersom vi tror att vissa länder helt enkelt inte passar för en västerlädsk demokrati. För tillfället är Thailand i efterdyningarna av demonstrationer som pågått till och från de senaste tio åren. De som skriver den nya grundlagen anser att Thailand behöver en övergångsperiod för att en demokrati ska slå rot. I den nya grundlagen finns element som kan anses odemokratiska men ändå är inskrivna med tidigare politisk turbulens i tankarna.
Blandat
Att senatorer, som har till uppgift att granska regeringens och riksdagens arbete, inte väljs utan utses kan vid en första anblick verka odemokratisk. Den tidigare modellen ledde ofta till konflikter mellan de valda och de tillsatta som var jämbördiga i antal. Många av de valda senatorerna visade sig vara nära associerade med valda riksdagsmän och då blir naturligtvis kontrollfunktionen lidande. De trettiosex medlemmarna i CDC (Constitution Drafting Committé) valde mellan att alla skulle väljas eller att alla skulle tillsättas. Efter moget övervägande valde gruppen det senare. Om kontrollfunktion kommer att fungera bättre återstår att se.
Krispanel
Också tillsättandet av den s.k. ”krispanelen”, National Strategic Reform and Reconciliation Committé (NSRRC) är förstås långt ifrån en västerländsk demokrati. Krispanelen existens försvaras med att landet inte bör ha någon mer militär intervention, uppenbarligen litar inte konstitutionsskrivarna på politikers förmåga att hålla meningsskiljaktigheter inom lagens råmärken. Övergångsperioden till full demokrati anses vara i fem år och därför är NSRRC:s funktion som ”övermyndighet” begränsad till just fem år. I NSRRC ska chefen för militären, chefen för polisen, premiärministern och representanter från alla domstolar ha en given plats.
Ömsom demokrati
Att den nya grundlagen ska godkännas, först av NRC, National Reform Council och sedan genom en folkomröstning är väl att betrakta som demokratiskt. Att ett val kommer att genomföras, när väl den nya grundlagen antagits, tillhör också demokratins grundpelare. Reformer och försoningsarbete ska leda till politisk tolerans och att motarbeta och vägra acceptera all form av korruption leder till följande av lagar. Det är nog heller ingen i Thailand som inte anser att den nuvarande regeringen tar sitt ansvar och öppenhet får alla som vill, bevittna varje fredag kväll, via ett entimmes program där premiärministern redogör för det som händer i landet.
Ny modell
Val, politisk tolerans, följande av lagar och ansvar och öppenhet är ju fyra av sju demokratiska grundpelare. För tillfället är yttrandefriheten inte till full belåtenhet och decentralisering har ersatts av centralisering av makten. Att pröva sig fram, försöka hitta ett nytt statsskick, kan nog låta sig göras i ett utvecklingsland. Det kallas för en övergångsperiod, men vem vet, den thailändska modellen kanske blir den nya vägen, en blandning av folkvalda och tillsatta makthavare. Om de valda ser på de tillsatta som rådgivare är förfaringssättet lättare att acceptera.
Skållar de korrumperade
I en intervju i Bangkok Post den 2 september 2015 uttalar sig Privy Council President Prem Tinsulanonda om populism och korruption. ”Att lova guld och gröna skogar vid ett val och därefter leverera ”gåvorna” försvagar den enskilda individens förmåga att hjälpa sig själv”. Angående korruption skrädde han inte orden. ”Korruption är det största problemet, det har fått oss att skämmas och alla thailändare måste hjälpas åt att få bukt med ofoget. Att dela in korruption med olika termer som intressekonflikt och maktmissbruk betyder inget, det spelar ingen roll vad det kallas, korrumperade människor stjäl från landet. Han uppmanar alla människor att ingjuta en känsla för etik i ungdomar och lära dem att förstå att korruption är en obotlig sjukdom. Han uppmanar också alla människor att sluta hälsa korrumperade människor med en ”wai”.
Civila samhället
För att få bukt med korruption och genomföra Agenda 21 krävs ett starkt civilt samhälle, den sjunde demokratipelaren. Det kanske var det Robert F Kennedy menade med revolution, en revolution från gemene man, med endast sunt förnuft som vapen. För att nå de mål som uttalats under konferensen i Stockholm och på Earth Summit i Rio krävs det att varje enskild individ går från vanmakt till egenmakt. En revolution i sättet att tänka. Förändringar startar med varje enskild individs vilja att förändra. I Thailand finns en mängd välorganiserade icke-statliga intresseorganisationer (NGO:s) som spelar en stor roll i miljöarbetet och när det gäller att värna om biodiversiteten. Intresseorganisationerna har självklart en röst i den politiska debatten. Nästa år är det femtio år sedan Robert Kennedy såg en revolution komma, nu är den här och han borde fått vara en del av den.