Det högst osannolika hände i Sverige i samband med Jordan B. Petersons besök och föreläsning. Han gästade Skavlan samtidigt som Annie Lööf, lite självutnämnd som statsministerkandidat. Lite oturligt hamnade hon i en situation när hon försökte rädda Skavlan ur en prekär situation. Folkkära Skavlan hade glömt att läsa på om Jordan B. Petersons något komplicerade påstående att ju mer jämställt ett samhälle är desto större blir skillnaderna mellan könen. Vi förstår att Skavlans och inte heller Annie Lööfs skolengelska räckte till för att förstå vad Jordan egentligen menade. När Annie konstant använde ordet learn istället för teach, lärare heter teacher inte learner, visste vi redan då att det skulle barka åt fanders för henne. När hon inte heller lyckades med visualiseringen av sin dotters strävan att ta sig igenom the roof of glass som en relevant beskrivning i jämställdhetsdebatten drog hon till med – what so terrifying with equality. – Nothing, var det enkla svaret från Jordan B. Peterson.

Det finns två skillnader mellan könen den ena är kulturell och den andra är biologisk om den kulturella skillnaden förminskas förstoras automatiskt den biologiska skillnaden. Jordan la fram vetenskapliga rön, som dessutom replikerats vid flertal tillfällen, t.o.m i Sverige på Göteborgs universitet, om att ju högre grad av jämställdhet ett land har desto större blir skillnaden mellan män och kvinnor. Det är alltså inget som Jordan B. Peterson har diktat ihop.

  -  We don’t agree on that var Annie Lööfs svar, det blev inte helt klargjort vilka hon menade med we. Hon höll inte med om de vetenskapliga rönen för det stred mot hennes ideologi som hon lärt sig sen barnsben. Jämställdhet är bra, likhet är bra.

Annie Lööf kan ju i viss mån vara ursäktad. Hon utsattes för en veritabel verbal ekvilibrist i form av den vältaliga Jordan B. Peterson i realtid, ingen tid för eftertanke. Hon hade fullt upp med att försöka förstå vad han pratade om på engelska. Då är det inte lätt att försöka formulera någon vettig kommentar också på en engelska som vi uppfattade som bristfällig. Hon kanske inte hade behövt säga att hon inte höll med om de vetenskapliga rön som framlades.

För att få ihop det när det gäller kulturella och biologiska skillnader kanske det är av vikt att klargöra hur män och kvinnor fungerar. Män är mer intresserade av saker och kvinnor är mer intresserade av människor. Därför faller det sig naturligt att män väljer ingenjörsyrket och kvinnor hamnar inom sjukvården. Ingen konstigt med det. Det är när det börjar kvoteras det blir konstigt. När män börja jobba inom sjukvården och kvinnor som ingenjörer kommer skillnaderna mellan könen att märkas. Män klarar helt enkelt inte av att ta hand om människor på samma sätt som kvinnor och kvinnor har inte samma fallenhet som män att jobba som ingenjörer. Hur ofta får män höra att det märks att du är man när en viss valhänthet uppdagas i det dagliga jobbet inom sjukvården. Det är alltså när de kulturella skillnader minimeras som de biologiska skillnaderna växer.

Sedan kommer vi till den ständiga diskussionen om jämställda möjligheter och jämställda resultat. Jordan menar att det är självklart med ”equality in opportunity” och det håller nog det flesta med om. Däremot tycker han inte ”equality in outcome” är något att sträva efter därför att det är omöjligt. Eftersom människor har olika förutsättningar kommer resultatet att bli olika trots att möjligheterna är de samma. Också ganska lätt att förstå. Alla människor har möjligheten att jobba inom sjukvården men resultatet blir olika bra eftersom en del människor (kvinnor) är bättre skickade att nå ett bättre resultat.

Jordan B. Peterson lyfter också fram tesen att Identity Politics är skadligt. Med Identity Politics menar han varje gång en grupps identitet sätts före gruppmedlemmarnas individualitet uppstår konfrontationer. Att tillhöra en grupp suddar ut individualitet och främjar klantillhörighet. Från historien borde vi ha lärt oss att olika klaner har olika normer och beteendemönster och det leder till animositet. Den svenska modellen anser att individuella skillander är ett uttryck för orättvisa maktstrukturer som bör utjämnas genom sociala påtryckningar och omfördelning av rikedom. Det är så kompetensens betydelse reduceras och framgång bortförklaras som ett utslag av ojämlikhet, en individs prestation ogiltigförklaras helt enkelt.

Att olikheter mellan män och kvinnor skulle orsakas av ett förtryckande patriarkat är fullständigt nonsens enligt Jordan. Det finns inget förtryckande patriarkat men att det ständigt förs fram gör att vi misslyckas med att uppmuntra unga män att vara starka och sträcka på sig. Vem vill bli beskylld att vara en del av en förtryckande grupp. En del av det kaos som Jordan anser att världen av idag består av har uppkommit därför att för tillfället transformeras vår värld, socialt, kulturellt och tekniskt så fort att vi tappat fotfästet, det destabiliserar oss.

Vi har försökt läsa på och försökt förstå vad det är Jordan B. Peterson vill förmedla. Han förnekar att det finns ett förtryckande patriarkat alltså ett mansdominerat samhälle. Olikheter mellan könen förstärks ju mer jämställt ett samhälle är och det är ett fenomen ingen trodde skulle uppstå, men så är det. Han anser inte att han provocerar bara säger sådant som han tror är sant. Om människor blir provocerade väljer de att bli provocerade det är upp till dem. Män och kvinnor är olika både kulturellt och biologiskt och skillnaderna går inte att jämna ut genom politisk ideologi.

 - Jag är en stor skeptiker till välmenande försök att anpassa stora sociala system utifrån ideologi, sa Jordan. Han var alltså skeptisk till försöken att förklara och försöka införa jämställdhet med en socialliberal ideologi. Lika möjligheter ja, men inte lika resultat p.g.a. olika förutsättningar.

Jordan B.Peterson hade uppenbart bevis att ideologiska försök att utjämna olikheterna mellan könen inte fungerar. Eftersom det finns vetenskapliga belägg för att ju mer jämställt ett samhälle är ju större blir skillnaden mellan könen fick den svenska modellen, som lett till världens mest jämställda samhälle, en knäpp på näsan. Det gjorde Margot Wallström förnärmad, Sveriges utrikesminister alltså, hon röt till med att hon inte förstod varför så många människor var intresserad av den mannen (hon menar nog Jordan B. Peterson), han borde krypa tillbaks under den sten han kröp upp ifrån, tyckte hon.  

Lööfs och Wallströms ideologiskt motiverade försvar av en verklighetsuppfattning de uppfattar så självklar gör att de förlorar omdömet. De avfärdar Jordan B.Peterson som vilseledd när det i själva verket är det egna tillkortakommandet som förhindrar förståelsen av motpartens argument. Kanske är det bristande kunskap i det engelska språket också. Annie Lööf kunde i viss mån vara ursäktad skrev vi tidigare beroende på att hon satt i samma program, i realtid, med Jordan men vilken ursäkt har Margot Wallström för sin nedlåtande kommentar. Om man önskar att meningsmotståndare ska krypa tillbaka under en sten företräder man inte det konstruktiva samtalet utan den allmänna opinionens förtryck. Inte heller kan det väl påstås att man företräder ett jämställt samhälle där även män får ha åsikter för att inte tala om vikten av yttrandefrihet. Tycker du inte som vi får du krypa tillbaks under en sten. Problemet för Margor Wallström är att hon inte förstod att det inte var en åsikt Jordan B.Peterson la fram det var ett vetenskapligt bevisat fenomen.

Vi upprepar. Ju mer jämställt ett samhälle är ju större blir skillnaden mellan könen. Är det rimligt att Sveriges utrikesminister ber en kanadensisk psykolog på besök i Sverige att krypa tillbaka under sin sten. På en enda vecka lyckades Jordan B. Peterson, utan uppsåt och utan att egentligen säga ett ont ord om svenska kvinnliga politiker, få dem själva att förminska sina möjligheter till att fortsatt vara respekterade för sin duglighet. Hur kul är det att bli ihågkommen som den person som tyckte att en psykologiprofessor från Kanada skulle krypa tillbaka under den sten han kom ifrån bara för att ett vetenskapligt rön stred mot en ideologi med vilken man inte kan anpassa komplexa sociala system.

Den liberala filosofen John Stuart Mills såg den allmänna opinionens tryck mot den enskilde som ett hot mot yttrandefriheten, det kan leda till att man censurerar sig själv  utifrån omgivnings tryck på liformighet och det leder till en inskränkning i individens frihet.

Jordan B. Petersons 12 livsregler

1. Stå rak i ryggen och skjut axlarna bakåt.
2. Behandla dig själv som en person du är ansvarig för att hjälpa.
3. Bli god vän med människor som vill ditt bästa.
4. Jämför dig själv men den du var igår, inte med hur någon annan är idag.
5. Låt inte dina barn göra något som får dig att tycka illa om dem.
6. Sopa rent framför egen dörr innan du kritiserar andra.
7. Ägna dig åt det som är meningsfullt inte åt det som är egennyttigt.
8. Tala sanning eller låt åtminstone bli att ljuga.
9. Förutsätt att den du lyssnar till kanske vet något som du inte vet.
10. Uttryck dig med precision.
11. Stör inte barn som åker skateboard.
12. När du möter en katt på gatan klappa den.

Av de som använder YouTube är 80% unga män och det är på YouTube Jordan B. Petersons föreläsningar finns och nu förstås utdrag ur Skavlan, programmet med Jordan B. Peterson och Annie Lööf och många andra intervjuer. Å andra sidan är 70% av amerikas universitetstuderande kvinnor och Jordan B. Peterson verkar även där. Det kanske vore bra för Anni Lööf och Margot Wallström att vara medvetna om mängden människor som följer och tar till sig Jordans teorier. Det kanske finns en anledning till att en så stor mängd unga män följer honom, i alla fall tycker vi på vinklarna att svenska kvinnliga politiker borde ställa sig själva den frågan. Att försöka få vetenskapliga rön till en debatt om jämställdhet är kontraproduktiv. Det har varit förvånansvärt tyst från Margot Wallström men det är ju ingen idé att gömma sig om ingen letar.

Jämställdhet mellan könen uppnås inte genom att sudda ut olikheterna istället bör olikheterna bejakas så att varje enskild individ kan utveckla sin fulla potential. Endast då kan en adekvat kompensation betalas ut som bygger på kompetens och prestation inte på vilket kön individen tillhör.