Foreign Correspondent’s Club of Thailand bjöd in Tidarat Yingcharoen från Pheu Thai, Siripa Intavichein från Demokraterna, Pannika Wanich från Future Forward och en icke namngiven kandidat från Palang Pracharat som inte deltog. Anledningen till att hon inte dök upp var att hon ville ha frågorna i förväg vilket förstås är omöjligt eftersom frågorna kommer spontant från åhörarna. Palang Pracharat är det pro-militära partiet som har namngett nuvarande premiärminister Prayuth Chan-ocha som sin premiärministerkandidat. Skälet till att fyra kvinnliga politiker hade bjudits in var att kvällens tema var ”Varför det är så få kvinnor i thailändsk politik”.

De tre som kom, Tidarat, Siripa och Pannika var rörande överens om att det är vad som är lämpligt, vad som är möjligt och vilka traditionella roller i samhället kvinnor har, som styr. Den låga representation av kvinnor i politiken går att skylla på den mansdominerande kulturen som gäller i den politiska sfären i Thailand och i stora delar av världen. Vilka underliggande faktorer som hindrar och avskräcker kvinnor för att ge sig in i politiken kanske förvånar.

Endast fem procent av det thailändska parlamentet, 13 platser, består av kvinnor.  Det är i stark kontrast till hur långt thailändska kvinnor har nått  i näringslivet. Över 40 procent av thailändska företag har kvinnligt ledarskap, det globala genomsnittet är 24 procent, enligt en granskningsrapport gjord 2018 av Grant Thornton.

En av de tre som kom till FCCT, Tidarat Yingcharoen från Pheu Thai, påpekade att visst finns det många kvinnor i ledande ställning inom näringslivet men det är  fortfarande män som är majoritetsägare i bolagen. Hon tror att finansiell stabilitet är ett måste för att lyckas i politiken, något som många kvinnor och yngre personer inte nått.

 – Människor  vill inte syssla med politik om de inte har gott ställt. I den nuvarande miljön kan bara människor som kommer från rika familjer eller har arbetat länge och har betydande besparingar råd att ge sig in i politiken. Det är också så att poltik anses som ett ”smutsigt” yrkesval vilket inte många kvinnor vill ge sig in, sa hon.

Vi tänker osökt på ”smutskastningen” av Thailands första kvinnliga premiärminister, Yingluck Shinawatra, från PDRC-demagoger under demonstrationerna mellan december 2013 till maj 2014, som ledde till den militära interventionen 2014 (se Mulliga mansgrisar). Det var för övrigt just Pheu Thai hon företrädde.

Siripa, från Demokraterna, delade hennes åsikt. Hon tycker också att kvinnor i allmänhet uppmuntras av sina familjer att hellre syssla med affärer eftersom det ses som ett säkrare karriärsval med betydligt större möjligheter till framgång. Politik är instabilt och ansett  som slöseri med både pengar och tid.

  - Mediebehandlingen av kvinnliga politiker är inte direkt till någon hjälp heller, det är oftare kommentarer om utseendet än om vår duglighet och vad vi står för politiskt, sa Siripa.

På frågan hur man uppmuntrar fler kvinnor att gå in i politiken, sade Pannika Wanich från Future Forward att människor behöver förändra synen på kvinnors roll från att anses som underordnad och bara "vackra ansikten" till att bedömas för sin kompetens och ledaregenskaper. Hon anser emellertid inte att kvotera in kvinnor skulle lösa problemet med få kvinnor i politiken, hon anser att kvotering är diskriminering.

 – Kvotering låter påskina att kvinnor är en sämre art, sa hon.

Siripa, vars parti har antagit kvoter för kvinnor, sade att även om hon tycker att företrädare bör väljas "baserat på deras kompetens, inte kön", har hennes tidigare motstånd mot ett kvotbaserat system ändrats sedan hon kom in i politiken.

 - Jag insåg att majoriteten i den politiska sfären består av män, och när de röstar, röstar de för sina manliga vänner därför tror jag att kvoter är viktiga i viss utsträckning för att öka antalet kvinnor i politiken.

Tidarat som var den mest talföra av de tre tycker att kvoter kan liknas vid "kyckling- och äggdebatten". Samtidigt som kvotering är acceptabelt för henne, är det lika viktigt med en utbildning som syftar till att öka kvinnornas trovärdighet och ledarskap vilket inkluderar en förändring av hur kvinnor skildras och uppfattas av samhället. Det gäller att skapa en politisk miljö för kvinnligt deltagande.

 - Vi måste förändra kulturen både inom och utanför parlamentet och uppmuntra unga kvinnor att delta i politiken. En politisk karriär är helt ok, avslutar Tidarat.

Att utbildning är viktigt fick vi klart för oss när en av Future Forwards kvinnliga ledare tog till orda. Hon heter Kunthida Rungruengkiat som om Future Forward partiet får tillräckligt många mandat i nästa regeringskonstellation mycket väl kan bli ”skolminister”. Hon pratar varmt om det finska skolsystemet, enligt henne och många andra, ett av de bästa i världen. Kunthida är inte bara bekant med det finska utbildningssystemet i teorin hon har också studerat i Finland på  både gymnasienivå och under eftergymnasiala studier.

 - Future Forward strävar efter att skapa ett utbildningssystem utan dolda kostnader, jämlika möjligheter till utbildning leder till att fler människor får en högre kunskapsnivå, fler välutbildade personer är förstås en tillgång för landet och bidrar också till att minska sociala ojämlikheter, säger hon.

Kunthida är född den 10:e februari 1984 i Bangkok. Examen i engelska tog hon vid Chulalongkorn University och efter avslutade studier i Thailand  erbjöds hon ett stipendium för internationella studenter, 2008-09, vid universitetet i Jyväskylä. Där studerade hon interkulturell kommunikation och fick titeln filosofie magister, en generell högskoleexamen på avancerad nivå i Finland.

Efter examen kom Kunthida tillbaka till Thailand med en fil.mag. till interkulturell kommunikationsstrategi vid Bangkok University (International och Thai Program). Hon fick möjlighet att undervisa gymnasieelever på Engineering-Science (ESC), Darunsikkhalai School för Innovative Learning.

Förutom hennes undervisningskarriärer är Kunthida också en kolumnist i WAY Magazine. Där skriver hon en kolumn som heter "Story Counting / Learning"; en lek med ord på thailändska som tillsammans betyder "studera". Hon bidrar också till en kolumn som heter "Fill Teacher in the Blanks", publicerad på Voice TV. Kunthida talar tre främmande språk, engelska, finska och franska. Hon är frilansöversättare och har översatt böcker från hela världen, allt från romaner till barnböcker. Några översättningar som bör nämnas är Forgotten English Conversationv och det som imponerar är översättningar av både finska barnböcker och romaner.

Kunthida har förstått att för att förbättra det thailändska utbildningsväsendet krävs nytt och bättre studiematerial och att förbättra klassrumsdiskursen. Det måste vara tillåtet för elever att ifrågasätta och diskutera, det måste bli färre elever i klassrummen och så måste fler lärare delta i utarbetande av en genomgripande skolreform. Det enda sättet för henne att verkligen göra skillnad var att ge sig in i politiken.

  - Oavsett om vi kommer att vara i regeringställning eller i oppositionen kan vi få vår stämma hörd i representanthuset. Många politiker har uttryckt en vilja att genomföra skolreformer men oftast har bara det existerande sytemet kritiseras utan att någon lösning framlagts, avslutar Kunthida.