Är Thailand på väg mot stora förändringar frågar sig många. Studentdemonstrationerna främst vid politiska fakulteter som Thammasat universitetet har fått uppmärksamhet utomlands. Även svensk press har kommenterat och kanske fått lite fakta fel. Vi på vinklarna ska försöka bena isär en del missuppfattningar. Tre fingrar i luften symboliserar de tre grundkraven från demonstranterna. Skriva om delar av konstitutionen och det är paragraferna 270 och 272 som kritiseras mest. Paragraf 270 ger de tillsatta senatorerna rätt att blanda sig i utformningen av reformer och hur de ska implementeras. Paragraf 272 ger senatorerna rätten att rösta vid tillsättandet av premiärminister. Om senatorerna hade varit valda istället för tillsatta hade det varit svårt att kritisera både paragraf 270 och 272. Även paragraf 256 måste ändras för att en kommitté som har till uppgift att ändra delar av konstitution ska kunna tillsättas. Det andra kravet är upplösandet av parlamentet vilket förstås inkluderar att premiärminister Prayuth Chan-ocha avgår. Det tredje kravet är att sluta intimidera människor med avvikande politiska åsikter. De tre kraven är förmodligen den ytliga delen av demonstrationerna.

Många anser att de pågående ungdomsledda protesterna har stora konsekvenser för landet och det har lämnat många, särskilt de från den gamla generationen, chockade. Det kan ha utlösts av politik, men i takt med att protesterna för demokrati utvecklas har det utvidgats till att också påverka kärnvärdena i det thailändska samhället. Genom att uttrycka sin åsikt om monarkins roll har de senaste protesterna berört en känslig fråga som alltid har varit ett tabu i det thailändska samhället.

Det kan tyckas att det inte finns någon enighet bland demonstranter därför att många använder kodspråk vid kommunikation. Andra får fram sitt budskap med hjälp av kryptiska meddelanden på sina protestbanderoller för att uttrycka åsikter om monarkin. Premiärminister Prayut Chan-o-cha och arméchefen General Apirat Kongsompong har uttryckt oro över  att kritisera en institution som anses oangriplig.

Den militärstödda regeringen under ledning av Prayut lanserade efter den militära interventionen år 2014, 12 kärnvärden för thailändare, som till stor del uppmanade människor att följa auktoritetsstyret, upprätthålla traditionella institutioner och vad som uppfattas som thailändsk kultur. Liberaler har kritiserat de tolv värdena som ett militärverktyg för att hjärntvätta människor eller helt enkelt  ett försök att behålla status quo.  Vi återger de kärnvärden som den nuvarande regeringen vill att landets befolkning ska hålla sig till.

1. Upprätthålla de tre huvudpelarna: nationen, religionen och monarkin;
2. Att vara ärlig, uppoffrande och tålmodig, med en positiv inställning till allmänhetens bästa;
3. Att vara tacksam mot föräldrar, vårdnadshavare och lärare;
4. Söka efter kunskap och utbildning direkt och indirekt;
5. Att värna omhuldade thailändska traditioner;
6. Att upprätthålla moral, integritet, andrs välmående såväl som att vara generös och dela med sig;
7. Förstå, lära sig den verkliga essensen av demokratiska ideal, med Hans Majestät kungen som statschef;
8. Att upprätthålla disciplin, respektera lagar, äldre och livserfarenhet;
9. Att vara medveten och handla i linje med Hans Majestät Konungens uttalanden;
10. Tillämpa Hans Majestät Konungen, Rama IX, Bhumibol Aduljadets Setakit Popien (Wallenius Vinklar Ekonomisk hållbarhet), spara pengar för nödsituationer, vara måttlig vid delandet av överskott, vid expansion av affärsverksamhet och samtidigt värna om sin integritet;
11. Att upprätthålla både fysisk och psykisk hälsa och ha känsla av skam över skuld och synder i enlighet med de religiösa principerna;
12. Att sätta allmänhetens och det nationella intresset framför personligt intresse.

Studenter ifrågasätter skoldisciplin om frisyr och motsätter sig traditionella värderingar som att eleverna måste respektera lärare. Universitetsstudenter har ställt frågor om hur landet drivs och motsätter sig värdet av att visa respekt för traditionella institutioner. Det thailändska akademiska nätverket för medborgerliga rättigheter, som ser potentiella hot mot studenter som deltar i protesterna, uttryckte nyligen sitt stöd för fredliga demonstrationer och yttrandefrihet. Nätverket har uppmanat föräldrar och lärare att stödja studenternas medborgerliga rättigheter.

 Nya värderingar har nu uppenbarligen slagit rot. Yttrandefrihet har blivit ett kärnvärde som studenter och demokratiska grupper värdesätter. Yttrandefriheten motsätter sig värdet av blind lydnad, som är djupt rotad i den thailändska hierarkiska sociala miljön. Tolerans är ett annat värde i ett demokratiskt system som knappast finns i en auktoritär kultur. Det hierarkiska systemet tolererar inte eller har låg tolerans för dem som har olika åsikter eller de som väcker frågor om thailändska traditionella institutioner.

Premiärminister Prayuth Chan-ocha  brusar ofta upp när reportrar eller oppositionspolitiker ställer svåra frågor i parlamentariska debatter. Bland allmänheten, särskilt bland den gamla generationen, tenderar thailändare att undvika kraftfulla personliga argument. De är helt enkelt tysta eller skämtar om diskussionsämnet som ett försök att undvika konfrontation.

Transparens behövs i ett demokratiskt system men det finns allvarliga brister i ett rättsväsende som straffar dem som kämpar för öppenhet. Trötta på dubbelmoral och nepotismpraxis från den nuvarande regeringen och statliga myndigheter, har demonstranter från andra samhällsskikt gått med i de ungdomsledda protesterna. Ungdoms- och demokratigrupper har ställt frågor om hur skattepengarna används. Enligt deras uppfattning är de thailändska lagarna och det nuvarande politiska systemet föråldrat, vilket leder till maktmissbruk.

Värre är att rättsväsendet inte står på folkets sida, enligt demokratiska grupper. Brist på integritet hos höga thailändska tjänstemän är ett allvarligt problem som plågar landet. Ett exempel på bristfällig ansvarsskyldighet är det uppmärksammade fallet om hur vice premiärminister Prawit Wongsuwan gick fri från klockskandalen (ifrågasättandet av hur han hade haft råd att köpa en stor mängd dyra armbandsur), människor ifrågasatte hanteringen av denna skandal av National Anti-Corruption Commission.  Hit-and-run-målet mot Vorayuth Yoovidhya, arvinge till en thailändsk superrik familj, förstärker de offentliga klagomålen att thailändska myndigheter saknar integritet. Att alla anklagelser mot Vorayuth plötsligt avskrevs har diskuterats flitigt i thailändsk press (går att läsa spaltmeter om fallet i både The Nation och Bangkok Post).

Demonstranterna vill ha ett samhälle som styrs av lagen (Rule of Law) inte med lagen (Rule by Law).  De säger att de kämpar för folkets suveränitet som landets härskare mot auktoritärt styre. En rad åtgärder från viktiga institutioner ledde till inrättandet av den nuvarande koalitionsregeringen efter valet i mars 2019, åtgärder som av demokratiska aktivister betraktas som härskarteknik.

 Jämställdhet är ett annat grundvärde som de unga demonstranterna stöder. Det befintliga politiska systemet i kombination med en hierarkisk social miljö har skyllts för den ökande klyftan mellan rika och  fattiga. Thailand är bland de länder som har den största ojämlikheten i världen enligt demonstranterna. Traditionella värden associerade med buddhismen motiverar den stora klyftan mellan rika och fattiga genom att hänvisa till meriteringsskapande i det förflutna livet (Karma). I den meningen motiverar  gamla värden den nuvarande ekonomiska, politiska och sociala inställningen. Den unga generationen betraktar gamla värden som korrupta och orättfärdiga.

Mot studenternas kampanj för en förändring organiserade (ultra)royalister en protest den 30:e juli 2020 och hävdade att deras handlingar syftade till att skydda monarkin som hotades av studentprotester. Observatörer sa att de flesta av deltagarna i den royalistiska sammankomsten var äldre människor, vilket motsäger organisatörernas påstående om att det var studenter från yrkesinriktad utbildning som hade samlats.

Märk väl att demonstranterna inte vill avskaffa kungahuset bara reformera delar av institutionen. Vi vill också påpeka att hitills har demonstrationerna varit av fredlig karaktär. De tillåtna platserna för demonstrationer från myndighetshåll har respekterats. Den politiska polemiken har hållits inom lagens råmärken  och de av demokratins grundpelare som förts fram är yttrandefrihet, ansvar och öppenhet, politisk tolerans, följa lag och ordning och allmänna och fria val. Jämställdhet är förstås viktigt, att människor behandlas jämställt när det gäller att utmäta straff, lika inför lagen är ingen självklarhet enligt demonstranterna.  

Var kommer de nya värderingarna leda landet?

 - Jag tror att traditionalister och de konservativa har inkräktat för mycket på liberalernas utrymme, ge utrymme för alla genom att skriva om konstitutionen, föreslår Gothom Arya, rådgivare till Mahidol Universitetes Institut för mänskliga rättigheter och fredsstudier.

Tillsättandet av senatorer blev inte som kommitteén som skrev grundlagen ville
I den första skrivningen av den nya grundlagen anges att senatorer ska väljas från tjugo yrkesrelaterade och sociala grupper. Där föreslogs att röstningsförfarandet skulle ske korsvis mellan de olika grupperna. Som exempel kan nämnas att gruppen som bestod av människor med utbildningsrelaterade yrken skulle rösta om vilka från gruppen stora och småskaliga jordbrukare skulle hamna i senaten.

I nästa skrivning föreslogs att antalet grupper ska reduceras från 20 till 10 och att röstningen ska ske inom den homogena gruppen, alltså inte korsvis mellan de olika grupperna.

Bland de 220 medlemmarna i den nationella lagstiftande församlingen som sammanträdde fanns det olika åsikter. Av de 220 röstade 196 för de föreslagna ändringarna till grundlagen, 7 röstade emot och 7 lade ner sina röster, vad de övriga 10 befann sig finns det inga uppgifter om. 

Antal medlemmar i senaten har bestämts till 250 varav 50 utses av den nu sittande regeringen. Alltså inte samtliga 250 som ofta återgetts i pressen och från politikerhåll. Det är ju oftast det som NCPO fått kritik för att de skulle se till att senaten fylldes med militärer. En del av senatorers arbete går ut på att kontrollera regering och riksdagens arbete och nagelfara förslag som det ska röstas om i riksdagen.

...och hur blev det, alla 250 senatorerna tillsattes av den dåvarande regeringen (NCPO).