Om någon mot förmodan tror att det är enkelt att följa riksdagens beslut att organisera en försoningspanel så ska vi på vinklarna förklara svårigheterna. Efter att förslaget att bilda en kommitté med alla inblandade i den politiska konflikten som deltagare har följande framkommit.
Från ingenstans föreslår Sondhi Limthongkul, ledaren för PAD (People’s Alliance for Democracy), gulskjortorna, som stängde flygplatsen att en militärkupp bör genomföras. En FB-sida med namnet ”Sondhi Talk” publicerade ett klipp av Sondhi som uttryckte sin åsikt om den politiska situationen. Han tyckte att en miltärkupp skulle genomföras för att bana väg för inrättande av en nationell enhetsregering för att desarmera den politiska konflikten.
"För mig är en kupp inte av ondo. Om konstitutionen ska ändras måste alla inblandade komma till tals för att se till att det blir en rättvis grundlag. En nationell enhetsregering måste inrättas och den måste vara oberoende. De som utför en kupp får inte göra om samma misstag som NCPO [National Council for Peace and Order], som tog makten och utvidgade den. De måste gå in och för att skapa lugn och ro i landet genom att ge makten till hans majestät kungen. Jag tror att hans majestät inte kommer att utöva sina maktbefogenheter och kommer att inrätta en nationell regering omedelbart”, sa han.
Vice premiärminister Prawit Wongsuwan hade bara en kommentar till det förslaget. "There won't be any coup".
Sondhi Limthongkul är alltså ingen förespråkare för inrättandet av en försoningskommitté och kanske har han rätt om andras svar på kallelse till en panel ska tas i beaktning.
Peu Thai det största oppositionspartiet har sagt blankt nej till att delta utan någon motivering och utan några krav som ska tillgodoses för att de ska delta. Det näst största oppositionspartiet Move Forward Party (MFP ett nybildat parti för riksdagsmän som tidigare ingick i det upplösta partiet Future Forward) ställde krav. Om inte Prayuth Chan-ocha avgår och om inte reformer gällande kungahuset diskuteras i paneldebatten så vägrar MFP att sända några representanter.
Studenterna förtsätter att demonstrera med samma krav som innan de extraordinära dagarna för riksdagssammanträden den 26:e och den 27:e oktober. De höll demonstrationer på tre platser i Bangkok under torsdagen den 29:e oktober.
Den första var framför det hinduiska templet på Silom Road, ett centralt affärsområde, där de visade politiska teckningar.
Den andra var på Sky Walk vid Pathumwan-korsningen, arrangerad av en grupp studenter vid Chulalongkorn University.
Den tredje var framför Nation Multimedia Groups kontorsbyggnader på Bang Na Trat.
Chuan Leekpai riksdagens talesman och en f.d. premiärminister och partiledare för demokratiska partiet anser att riksdagen ska ha en nyckelroll under diskussionerna. Eftersom i stort sett alla riksdagsmän var överens om att en panel skulle bildas rekommenderade Chuan att inte bara oppositions- och regeringspartier skulle delta i diskussionen, självklart bordealla intressenter, senatorer, protestledare, royalister, representanter från allmänheten och politiskt sakkunniga delta.
Däremot avsade Chuan sig rollen som ordförande i paneldebatten med motivering att han är riksdagens talesman och att det finns andra skickliga människor som kan ta sig an ordförandeskapet.
Vi vet inte varför bildandet av en kommitté för att lösa den politiska konflikten börjar med krav för att delta, ett nej utan orsak, förslag till militärkupp och andra mer eller mindre märkliga orsaker för att avstå. Vi tror att det är av största vikt att en försoningspanel kommer till stånd men det verkar inte de inblandade tycka. Det är tydligen viktigare att inte förlora ansikten i en kompromiss än att delta. Det är inget bra sätt att få igång en diskussion om krav på deltagande ställs innan ens en kommitté har bildats.
Varför inte komma till King Prajadhipoks institutet utan ställda krav och låta diskussionerna leda till en försoning via kompromisser. Inga konflikter har någonsin hitta lösningar utan kompromisser. Sluta tänk på ”loosing face”, det är bättre att förlora ansiktet än att förlora möjligheten till en lösning på en infekterad politisk situation. Lösa problem i demokratisk ordning var det någon som sa men inte då. Att vara sig själv närmast verkar vara ordningen för dagen.
Uppdatering av Inte ens bildandet av en försoningspanel är enkelt
Panelen som ska ha till uppgift att försöka hitta en lösning på de nuvarande politiska missnöjet från studenthåll är fortfarande på tapeten. Någon kan säkert tycka att det tar lång tid att få till stånd en grupp som kan lösa problemen men idén är långt ifrån lagd på hyllan. Riksdagens talesman Chuan Leekpai har bett om en hjälpande hand från f.d. premiärministrarna Anand Panyarachun, Chavalit Yongchaiyudh och Abhisith Vejjajiva. Eftersom Chuan Leekpai inte vill vara ordförande i panelen har han bett tre rutinerade politiker om råd och kanske är någon av dem villig att agera ordförande.
Ledare för proteströrelsen visar inget större intresse av att delta och har fortsatt att demonstrera och ställt samma tre krav som förut. Skriva om eller rent av en ny konstitution, reformering av kungahuset och premiärminister Prayuths resignation. Studentrörelsen anser att panelen bara har till uppgift att ge premiärministern mer tid att trötta ut demonstranterna. Innan proteströrelsens ledare överhuvudtaget kan tänka sig att delta kräver det att Prayuth avgår. Det andra kravet är att reformering av kungahuset ska diskuteras.
Lite hopp finns det ändå p.g.a. att ”pro-democracy activist” Sombat Boonngam-anong öppnade dörren på glänt genom att medge ”idén om en försoningskommitté är inte irrelevant”.
Sondhi Limtongkuls förslag om en militärkupp för att bana väg för en ”nationell” regering är lite märklig. År 2014, innan den militära interventionen, föreslog den dåvarande arméchefen Prayuth Chan-ocha just det, att bilda en ”nationell” regering med deltagande av alla politiska fraktioner. PAD (People’s Alliance for Democracy) som Sondhi var ledare för var en av fraktionerna som tackade blankt nej till förslaget.
Chuan Leekpai har sagt att det inte är något krav att alla intressenter i konflikten deltar, panelen kommer att bildas av de som vill vara med och förslag från panelen beaktas förhoppningsvis av alla involverade.