Allt som ska göras som inte har med julstök att göra får vänta tills efter jul. I vår enfald trodde vi att när alla ändå är lediga från jobbet kanske man kunde fixa pyspunkan på cykeln som uppstod när den ställdes in för vinterförvaring. Men det finns det ingen tid för, cykeln ska ju inte användas igen förrän till våren. Om man bor i kalla Norden vill säga. Sedan borde möjligheten att ”skypa”, om ”skypen” gått i stå, fixas innan jul för att alla ska kunna vinka till varandra iklädda tomteluvor. Men det finns ingen tid till att fixa ”datorn” heller. Efter jul får det bli. ”Det världsomspännande nätet” är ändå överbelastad under jul när alla ska försöka nå alla sina vänner och ”lajka” julhälsningen.

Så då tänkte vi att kanske har människor tid att läsa lite om julen. Vi tänkte att orden skäl, själ och stjäl ändå är svårt för alla, icke från barnsben talande svenska, svenskar att höra skillnaden på. Vi tänkte stjäla lite av våra läsares tid, försöka förklara julens själ och kanske finna skäl att ta det lite lugnare om inte före så under julen.

Det sägs att Julen är en barnslig högtid, i bemärkelsen till för barn. Men det är i modern tid. Dessutom firas julen med anledning av Jesu födelse d.v.s. om man har en kristen tro. Inom kristendomen är det förresten också delade meningar om när Jesus egentligen föddes. Om man pratar om julen som en religiös högtid rent namnsmässigt får man hålla sig till det engelska ordet för jul, ”Christmas” (Kristi mässa) eller tyskans ”Weihnachten” (Helig natt).

Däremot härstammar ordet jul, fanns i alla germanska språk, troligen från en hednisk midvinterhögtid. Och hedendom kan väl knappast betecknas som en religion även om man trodde på och offrade till diverse gudomligheter. Å andra sidan kan man väl kalla alla typer av ”tro” för religion, inte Kristendom, men kanske för Jul. Att tro är att inte veta.

I Norden har kristendomen kapat ordet jul och vad ska man annars kalla tiden från den 24 till den 26 december. Kristimässaafton, Kristimässadagen och Annandag Kristimässa eller rent av Helig Nattafton, Helig Nattdagen och Annandag Helig Natt. Det skulle väl gå an, men Kristimässatomte eller Helig Nattomte (borde stavas med tre t) leder nog till att man tror att den som säger det, har tomtar på loftet.

Ordet juls yttersta ursprung är lite av en gåta, man kan t.o.m. följa ordet tillbaka till seklerna strax före vår tideräknings början. Dessutom hette det iul på fornsvenska. Ett så okristet uttryck som ”jwlen han j arbogha drack” (julen drack han i Arboga) leder ju tankarna till någon form av hednisk dryckeshögtid med fruktbarhetskult som grund. Inte undra på att arbogaöl blivit ett begrepp. Man ”drack jul” vid norska hovet under Harald Hårfager också. Åtminstone om man ska tro ett hyllningskväde på fornnordiska till den norske kungen ca år 940.

För att ytterligare krångla till begreppet jul så har det naturligtvis återfunnits i fornengelskan, några århundranden före Hårfagers tid, då stavat som ”gehoul”. Även i tyskan återfinner man ordet ”jul” och i modern engelska ”yule”. I dessa fall är det dock ett ord som lånats in från de nordiska språken.

Silverbibeln som förvaras i Uppsala, är en avskrift från 500-talet, av den gotiska bibeln som gjordes på 300-talet. Det anses vara biskop Wulfila (ca 310-383) som ligger bakom översättningen till sitt modersmål, gotiska. Ordet jul förekommer inte i bibeln. Däremot har det i en handskrift av bibelöversättningen hittats ett fragment av en kalender där ordet ”jiuleris” står, i betydelsen ”julmånad”.

Språkforskare anser att ”jehwla” är den ursprungliga allmängermanska formen av ordet jul. Dess egentliga betydelse har man dock inte hittat. WV har dock sin egen koppling till ordet. Med tanke på det fornengelska gehoul som inte ligger långt ifrån jehu så är det ju precis så jultomten far. Som ett jehu. Och den allmängermanska formen ”jehwla” gör ju att tonåringens kommentar låter vettigt. ”Jehwla tomte först kysste han morsan när han inte trodde att jag såg på och sen gav han mig en jehwla massa paket som jag inte ville ha”

I Thailand är det ju lite omvänd ordning när det vankas högtider. Då vandrar tomtar i urtvättade röda kläder och utan skägg, dessutom barfota, ut från sina boplatser och får gåvor. Saffransfärgade sägs deras kläder vara. Nu är det ju inte jul som firas heller utan bara vanlig hederlig givmildhet varje dag på året. Det kan ibland vara svårt att veta skillnaden mellan att ge och få och vad som ges och vad som fås.

Vi hade en god vän som vi minns med glädje eftersom han inte längre är bland oss. Han sa alltid; - det spelar ingen roll hur mycket jag ger, jag får alltid mer tillbaka. Han talade aldrig om vad han gav men vi kunde se att det han fick tillbaka var glädjen av att ge. Under julen minns människor och kanske gör förfäders själar ett besök under så sakrala förhållanden som julen innebär. Var en person befinner sig på jordklotet under julen är ju oväsentligt, julen finns ju inombords och till bords. Ett litet ljus och en skinkbit går alltid att trolla fram.

Julen är givandets högtid. Åtminstone vill vi tro att julklappsutdelning symboliserar givandet. I ett land utan snö och julfirande som ändå har ett högtidsgivande känner vi oss tillfreds. Handelsmännens jul har inte mycket med givande att göra, här gäller det att bräcka förra årets siffror. Vi har bestämt oss för att ge något så ofta vi kan och det finns massor som inte kostar något eller väldigt lite.

Ge företräde i trafiken, ge ett leende till tack åt någon som tankat bilen (en 20-baht eller två kan komplettera leendet). Att någon annan tankar bilen finns nog inte i Norden och då kan man ju ge sig själv en slant. Man kan också ge fan i att vara elak, man kan rent av ge fan ett leende, om han vågar visa sig under den kristna högtiden jul. Ge sig till tåls, ge bort något man tycker om till någon som behöver det bättre och när man är glad i vänners lag kan man ge sig hän. Till den som ger skall varda givet.

Vi får en massa julhälsningar från familj, släkt, vänner och bekanta. Dessutom är våra läsare julhälsningsbenägna. För att vi inte ska glömma att julhälsa någon, överlåter vi fegt nog, till våra läsare att ta del av vår julhälsning genom att besöka våra vinklar. Vi fick ett julmotiv som motiverar oss. Att sprida ett något udda ”julkort” av Kaianders Sempler 67, känns riktigt. Det får illustrera julen 2016.

God jul skitkul och i år är vårt nyårslöfte att börja röka men det har vi misslyckats med sedan 1952.