Det är ju ganska självklart att människor som bor i området inte välkomnar ett koleldat kraftverk utan att få framföra sina åsikter. Det har protesterats vid flera tillfällen men byggplanerna har inte övergetts. Redan i mars 2013 protesterade aktivister tillsammans med lokalbefolkningen mot planerna. Det framfördes att det koleldade elverket som hade varit igång mellan 1964 och 1995 hade lett till att många människor i området hade drabbats av andningssvårigheter och t.o.m. cancer. År 2014 fortsatte protesterna i vilka det också hävdades att luften skulle förorenas och göra skada till den växande eco-turismen i området som inbringade miljarder baht årligen till lokala affärsidkare.

Det är förstås i Electricity Generating Authority of Thaialnd, EGAT:s intresse att bygga kraftverket och från deras håll påstods det att en s.k. EIA (Environment Impact Assessment) hade gjorts och att byggandet inte skulle leda till några miljöproblem. I mars år 2015 förkastades den EIA som EGAT hade gjort av ONEP (Thailand Government’s Office of Natural Resources and Environmental Policy and Planning). Undersökningen hade inte gjorts grundligt och heller inte tagit hänsyn till alla berörda parters åsikter.

Efter år av protester beslutades det i juli 2015 att en ny studie skulle genomföras. En gång för alla skulle det avgöras om ett koleldat kraftverk skulle förstöra miljön och vara en hälsorisk. Trots att en ny EIA inte var klar lämnade två konsortium in en offert för byggandet av projektet. En av cheferna på EGAT uttalade sig i ärendet och sa att den vinnande offerten skulle publiceras efter fyra månader. Från EGAT-håll påstods att kraftverket skulle ha väldigt liten påverkan på miljön. De som bodde i området var förstås skeptiska till det utlåtandet.

Sammansättningen av en panel som skulle agera som mellanhand i dispyten mellan EGAT och lokalbefolkningen under 2015 blev försenad p.g.a. att National Reform Council hade upplösts. Så det fanns inget beslut på att kraftverket skulle få byggas. I Krabiprovinsens stadsplan hade det ritats in zoner utanför vilka inget som ansågs miljöfarligt fick byggas. I januari 2016, under den starkt kritiserade artikel 44, bestämde NCPO att byggandet av kolkraftverket skulle ske utanför den markerade zonen alltså i Krabis Nua Khlong distrikt. Nu hade NCPO gjort ett undantag för kolkraftverket och det ledde förstås till ytterligare protester.

I mars 2016 beslutade regeringen under ledning av Prayut Chan-ocha att skynda på byggandet av infrastruktur i landet för att få fart på den thailändska ekonomin, kolkraftverket i Krabi var nu en del av den nödvändiga utbyggnaden av infrastrukturen.

Efter protester i princip konstant sedan 2013 har den senaste protesten i februari 2017 gett resultat. Regeringen har beslutat att genomföra en ytterligare undersökning. Den här gången har det kommit till ett h för hälsa. Environmental and Health Impact Assessment (EHIA) ska genomföras så fort som möjligt med en delaktig allmänhet. En del handgemäng pågick under protesterna och en del ledare fängslades. Alla är nu frisläppta med en ursäkt och demonstrationen i februari avslutades med rinnande och vinnande tårar. Det är en seger för demonstranterna att byggplanerna lagts på hyllan tills vidare.

EGAT har börjat dra åt sig öronen och kanske också den nuvarande regeringen får tänka om. EGAT har redan börjat tänka på alternativ, gaseldat nämns som ett och att förflytta det koleldade kraftverket till Pattaniprovinsen är ett annat. Kanske finns det också alternativ förnybar energi i tankarna både hos EGAT:s ledare och Prayut Chan-ocha. Om vi läser mellan raderna förstår vi att premiärministern har läst på när det gäller energi. Det har hänt mycket inom energisektorn sedan 2013. I Thailand finns ett starkt civilsamhälle, en viktig pelare i en demokrati.