Wallenius Vinklar

Speaking of being made by love, the Avaaz team shares an incredibly beautiful fellowship that has nurtured me as a person, while also being a kickass crew of save-the-worlders. So, also for the first time in an Avaaz email, here they are! I'm excited for you to meet more of them personally on the journey we are beginning.

Avaaz är en amerikanskbaserad webbsida lanserad i januari 2007 som främjar global aktivism i frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter, djurens rättigheter, korruption, fattigdom och konflikter. Den brittiskbaserade tidningen The Guardian anser att det är "världens största och mest kraftfulla aktivistnätverk". Vi har under många år deltagit och stöttat Avaaz upprop mot de värsta tokigheterna i världen och vi vet att det massiva stödet Avaaz-medlemmar gett till specifika aktioner har gett resultat. Därför vill vi publicera utskicket från en av grundarna, Ricken Patel, som har nått nästan 50 miljoner människor. Vi väljer att publicera utskicket på originalspråket. Vi har gjort några små ändringar men andemeningen är intakt. Besök Avaaz.org, om det är något viktigt du vill förmedla till ansvarskännande människor världen över. Varför inte starta en egen petition du når garanterat en stor mängd likasinnade.

Dear Avaazers and Avaazer to be

Powerful forces are moving in our world. It feels like much is waiting to be born, both great and terrible. Will the world turn towards fear and darkness, or love and hope this coming year? And what is Avaaz and each of us meant to do, and be, in rising to these times?

I've been listening for the answer to that question, and here’s what I’ve gotten back:
We've won beautiful and powerful victories together, important ones that will serve humanity. But we haven't yet realized the full potential of our greatest power the magic of human connection. Love.

The nearly 50 million of us receiving this message come from every corner of the world, every walk of life, every part of the human family. But a common spirit of care and service, of light and love, has connected us. In many ways, Avaaz embodies the spirit of humanity, the idea that we are one people, and stewards of each other and all life. The world needs this spirit more than ever. Because we will only survive the challenges we are facing, together.

So this is what it feels like we in Avaaz are meant to be and do: form a great fellowship of humanity, spread the truth of our connection, and work to build the world that is waiting to be born not from fear and anger at the 'other', but from hope and love of us all.

This path might lead us to move beyond just emails and campaigns to build spaces online and offline where we can see and hear each other. To campaign not just on policies and the powerful, but on inspiring people to a culture of humanity that knits us together. To add to our defense of what we love with a proactive vision for the way forward for all of us.

If this feels right, let's begin this New Year and new chapter with an act of connection. It might be reaching out to a loved one, or a stranger, or someone we disagree with politically, or any act of love, kindness, or gratitude.

If you too choose this journey share your story of connection. Let's begin our fellowship, and our year, by spreading the spirit of humanity, the magic of connection, and the power of love:

With deep gratitude for each and every person in this movement,
Ricken, with the whole Avaaz team.

PS: As a first step to a movement where we hear and see each other, I share the first picture ever of me in the 12 years I've been sending you emails :). This is me with my baby son, Ren. I am so moved at how every step of his emergence as a person has been weaved and ushered on by love. Love truly is the force that makes a person. And it can save us too

Hela världen har förmodligen tagit del av räddningsoperationen för de tretton grabbarna som varit instängda i en grotta i snart två veckor. Tham Luang Grottan i Chiang Rai har besökts av massor med människor från många delar av världen, den senaste i raden är Israels ambassador. I Nederländerna har barn skrivit till landets premiärminister och bett honom hjälpa till.

– Vi har inte så många grottor i vårt land men vi är bra på att tygla vatten, skrev barnen.

För att alla som läser om räddningsoperationen ska få ett hum om hur komplicerat det är att få ut grabbarna har Thai Rat gjort en animerad film byggd på information från dem som tagit sig fram till gruppen sittande på ett upphöjt område djupt in i grottan. Det är en lång och vinglig väg att komma in och förstås lika svårt att komma ut. Vi på vinklarna har fått den animerade filmen som vi kan delge våra läsare.

VI får hoppas att räddningsaktionen kommer till en lycklig upplösning men tyvärr har det redan fått en del dödsfall bland räddningspersonal. Grabbarna i grottan är tydligen vid gott mod och vi  är övertygade om att, om de måste, kommer att lära sig att använda utrustning för dykning. Det är också massor med människor som söker andra utgångar ur grottan. Mängder av experter på pumpning av vatten har hört av sig och det kommer förmodligen finnas världens bästa pumpanordningar vid grottan i Chiang Rai.

Det är inte stor mening att reparera sådant som inte gått sönder. Istället borde sådant som är riktigt trasigt repareras. Men till det verkar det inte finnas några reservdelar. Det känns lite förmätet att kritisera Sverige, ett land som gett mig en gedigen utbildning i en skola som dessutom gav mig en god allmänbildning. Det var så skolan var på 60-70-80-talet, t.o.m. på 90-talet har jag fått veta. Inom sjukvården hade sköterskor och läkare tid att prata med patienter och inom transportsektorn fanns det människor som såg till att järnvägsväxlar fungerade.

Men det var innan konsulternas, coachernas och apparnas tid. En sådan grundmurad institution som arbetsförmedlingen som hade till uppgift att ge arbetssökande ett arbete eller åtminstone hopp om ett arbete med hjälp av vägledning har reparerats till oigenkännlighet. Idag anställer arbetsförmedlingen jobb-coacher som verkar tala om för både tjänstemän och arbetssökande hur det går till att söka ett jobb. Reparera inte AF den hade inte gått sönder.

Den ”sönderreparerade” sjukvården (friskvården) avhandlas i Jens Jerndals artiklar men vi måste fylla på med ett läkarutlåtande. Tre läkare blev intervjuade i TV och hur deras arbete försvåras blev väldigt relevant. Akuten är enligt den svenska sjukvården till för akutfall och det är väl rätt och riktigt. Men är det rätt och riktigt att en akutläkare ska ringa runt till sjukhuset avdelningar för att hitta en sängplats åt en patient som blivit akutbehandlad och behöver komma in på en avdelning för vidare uppföljning. Sjukvården har reparerats så till den milda grad av konsulter att i princip all administration som tidigare utfördes av läkarsekreterare nu ska göras av läkare. Administrationspersonal är för dyrt tyckte konsulterna. Patienter, nej ”kunder” tyckte konsulterna att en patient skulle betraktas som. Den svenska sjukvården behövde inte rationalisering, inga nya ord för patienter, ingen ny vinstmarginalberäkning. Den svenska sjukvården behövde bara ny utrustning, uppdateras om nya rön och nya behandlingsmetoder. Allt det kan skötas av befintlig personal i form av läkare, sjuksköterskor och vårdbiträden. Det finns säkert en massa nya namn på vårdpersonal men det hade inte heller behövts. Om friskvården får tillbaks de administrativa enheterna får sköterskor och läkare tid för patienter. Det som behövs nu är en kvalitetssäkran och det kan varken konsulter eller politiker göra, det ska göras av personalen inom friskvården oavsett om den är statlig eller privatägd.

Skolväsendet har ju reparerats i omgånger men bara i delar. Ibland undrar vi om de som ska reparera (reformera) skolan överhuvudtaget gått i skolan. Vi ser reklam i TV där ett barn kommer in i salen med en mobiltelefon i handen. Vi har ju kommit överens om att inte prata i mobilen under lektioner, säger fröken. Det var någon som ringde och undrade om jag ville byta elabonnemang, säger barnet. Det är så det är i skolorna det finns alltid en ursäkt att inte koncenterara sig på inlärning. Helheten har gått förlorad och brandkårsutryckningar när någon liten detalj behöver repareras är allenarådande. Som exempel kan nämnas diskussionen om vid vilken ålder betyg ska sättas. Resultatet blir allt sämre kunskapsnivå för att inte tala om mindre allmänbildning. Svenska skolan var bäst i världen innan den reparerades av alla utom lärarna och eleverna som borde rådfrågats. Vinster vara eller inte vara i välfärden är irrelevant det är en höjning av kunskapsnivån som är det viktiga. Om friskolor klarar av att höja nivån och följer en accepterad läroplan bör det väl knappast sättas upp hinder för att tjäna pengar. Förhoppningsvis återinvesteras en viss del. Både när det gäller friskvården och skolväsendet privatiseras de av den enkla anledningen att  ”reparationen” inte gjordes med rätt reservdelar. Vi förmodar att det är människor som jobbat inom friskvård och skolväsendet som startar företag inom sina kunskapsområden därför att de insåg att reparationen misslyckats igen och igen. Att riskkapitalisterna inte borde inte ha något inflytande över de dagliga arbetet är väl en självklarhet.

Och så har vi den största frågan inför det stundande valet i september 2018. Invandring och integration. Det finns många namn på företeelsen. Asylsökande, flyktingar, invandrare och det verkar som om begreppen flyter ihop. Kanske kunde det vara bra att börja med att reda ut begreppen. Ska politiska flyktingar handskas på samma sätt och hamna i samma grupp som arbetskraftsinvandring för att inte tala om invandrande kriminella gäng. Vilka har Sverige en skyldighet att ta emot? Om, som det var för några år sedan, gränserna öppnas för alla som vill komma till Sverige kanske det hade varit bra om en plan för integration hade funnit på plats. Att använda mänskliga rättigheter som ett rättesnöre är ju ett tvåeggat svärd. Är det förenat med mänskliga rättigheter att förneka människor ett drägligt liv i vilket de känner sig behövda. Att ha en uppgift i samhället är enligt mig en av de viktigaste mänskliga rättigheterna d.v.s. att ha ett arbete att gå till och få sin utkomst ifrån. Det pratas ofta om att många invandrare (utlandsfödda är ett vanligt ord) har en gedigen utbildning och borde få ett arbete p.g.a. sin kunskapsnivå. Det är väl en riktig åsikt. Vi tror dock att en väldigt stor andel av invandrare i Sverige har försörjt sig inom serviceyrken i sina hemländer. Integration kan ju endast uppstå när en individ blir en del av samhällsstrukturen. I en normal samhällsstruktur går man till jobbet på morgonen, man bor i ett område där människor som ingår i strukturen bor och man följer de normer som strukturen har skapat. Så fungerade det när finländare, ungrare, italienare m.fl. kom till Sverige på 50- och 60-talet.

 - Det är ju hundra år sedan, säger den moderna politikern och den moderna konsulten.

Det kanske det är men integrationen fungerade och det är inte alldeles självklart att ”moderna” lösningar är bättre. Jodå vi vet, på den tiden fanns det industrier i Sverige som behövde massor av invandrande arbetskraft utan vilken den svenska industrialiseringen inte fått den växtkraft den fick.

Vi har ingen färdig lösning bara funderingar som vi har beroende på att vi bor i Thailand. Där kan människor tjäna upp till 150 000 baht om året utan att betala skatt. Det gör att bidrag är ett okännt fenomen. Sverige bygger på bidragsgivande som i min mening gör människor inaktiva och mindre kreativa. Bidrag verkar dessutom ges godtyckligt. Fåmansföretag, familjeföretag ger oftast tillräcklig inkomst för de involverade. Det är företag som är tjänsteorienterade med allt från tvätt av kläder och bilar, städning och små undrhållsarbeten till hårvård och matlagning. De reparerar bilar och motorcyklar, sköter trädgårdar och ger kroppsvård i form av massage. Serviceyrken utförs med stolthet av den enkla anledningen att de tillgodoser ett behov.

Eftersom Sveriges befolkningsprofil har ändrats radikalt de senaste tio åren kanske synen på ”svartjobb” måste ändras. Skattefria intäkter borde kanske kallas bidragsfria intäkter. I ekonomiska termer är en besparing alltid en hundraprocentig minskning av utgifter. En ökning av omsättningen är aldrig en hundraprocentig vinst bara marginalen mellan försäljnings- och inköpspris. Om arbetslösa istället för att uppbära bidrag fick möjligheten att tjäna pengar skattefritt upp till en viss inkomstgräns kanske många av de utlandsfödda skulle bli entreprenörer inom servicesektorn. För att det ska kunna ske måste naturligtvis kontanter få leva vidare. Vi vet att kontanter genererar arbetstillfällen och om samhället Sverige inte vore så förskräckt över att människor tjänar ”svarta” (skattefria pengar) kanske det går att se en ekvation som går ihop. Inga bidrag betalas ut till arbetsföra och inga skatter kommer in från inkomster upp till en viss gräns. Självklart bör även de icke ”skattepliktiga” registreras och deklarera. Minska utgifterna istället för att öka intäkterna klassificeras inte som ekonomisk tillväxt och eftersom den verkar vara allenarådande som botemedel till allt är det förmodligen omöjligt  att få till stånd bidragsfria intäkter. Kanske kan en utredning tillsättas.

Att Sverige kallas facebooklandet har väl inte undgått någon. Men inte bara FB alla sociala medier som finns används flitigt och snart har alla glömt bort både hur det svenska språket skrivs och pratas. När hot, hat och hån har blivit vardagsspråk anser vi att yttrandefriheten inkräktar på mänskliga rättigheter. Att yttrandefrihet kommer med ett ansvar verkar alla på sociala medier glömt eller också bryr ingen sig. En bok skriven av Jaron Lannier ansedd som en ”Silicon Valley-filosof” och ”internetvisionär” med titeln ”Ten arguments for deleting your social media accounts right now” har recenserats av  Elisabeth Åsbrink för DN. Och vi bara måste återge recensionen på vinklarna. Läs Det finns goda skäl för oss att radera alla sociala medierkonton

På sociala medier krävs en rejäl reparation innan det är för sent. Det är mycket som gått sönder inom det området.

Som kontenta kan skrivas: När det som inte gått sönder reparerats borde reparationen åtminstone leda till större hållbarhet. Så verkar inte vara fallet. Istället har en ny och förändrad formula som har en tendens att behöva ständiga reparationer uppstått. Att det dessutom inte ens skänks en tanke om reparation av det som som är väldigt trasigt är minst sagt remarkabelt.

För första gången har ett reguljärflyg landat på Hua Hins numer inte bara nationella utan internationella flygplats.Det var Air Asias plan från Kuala Lumpur som landade runt 11-tiden fredagen den 18:e maj efter att ha lämnat KL en timme tidigare med 150 malaysiska passagerare, både affärsmän och turister. Tidigare har Hua Hins flygplats bara tagit emot chartrade flyg, oftast mindre plan. Air Asias plan var en Airbus 320 med plats för 180 passagerare.

Det är meningen att det ska landa fyra reguljära flyg i veckan. En ljus framtid för Hua Hins turism förespådde vice transportministern som var på plats och hälsade passagerarna välkomna till Hua Hin. Det förväntas att antalet internationella turister till Hua Hin kommer att öka från nuvarande 3,3 till 3,6 miljoner.

Dagen innan hade vi från vinklarna landat på Arlanda klockan 07.00 alltså på Norges nationaldag. Under bilfärden från flygplatsen fick vi stå ut med någon form av radiounderhållning i ett program som tyckte att allt som sas var extremt roligt och skrattade väldigt mycket åt ingenting alls. Den kvinnliga programledaren tyckte att det var vansinnigt roligt att kondom kallades för ”fröjdepinnsskydd” på norska. Nej det var inte bra radio. ”Syttende maj” tas på allvar i grannlandet Norge, Sveriges alltså. Med mycket lite sömn på planet fanns ändå planer på att se en fotbollsmatch på Friends arena, sa jag. Det var att svära i kyrkan eftersom Djurgårdens hemmaplan är Tele 2 Arena och motståndet var för tredje året i rad ÖSK, Örebro sportklubb. Matchen är inte mycket att orda om förutom att tippningen gick rätt, 2-0 till hemmalaget.

Däremot är hemresan med tunnelbanan värd att omnämnas. Tilläggas bör från matchen att fotbollshuliganer bara lyste med sin frånvaro men de finns vid andra matcher. Som sig bör fanns en viss stress när det gäller att hinna in i vagnen innan dörrarna slår igen så kanske blev insteget något stapplande. Samtidigt startade tåget med ett ryck och som tur var fanns en stadig stolpe att greppa tag i och på så vis förhindrades ett förödmjukande fall. Fyra ungdomar i 45-årsåldern hade perceptionen påkopplad och en av dem, med uppmaning från en annan, erbjöd sin sittplats. Åt erbjudandet kom tanken skratta eller gråta. Tillräckligt gammal utseendemässigt för att bli erbjuden en plats (gråt) eller ren och skär vänlighet från svenska ”ungdomar” (skratt).

Vi befinner oss alltså i Stockholms tunnelbana efter en fotbollsmatch klockan 21.30. Med alla förutfattade meningar och varningsklockor ringande fanns just erbjudandet om en sittplats inte bland förväntade scenarier. Allt negativt som fanns i huvudet om Stckholms tunnelbana kom rejält på skam. De fyra bestod av tre svenska män och en finlandssvensk som bestämt hävdade att Finland var bättre än Sverige i ishockey. Protesterna från de övriga tre var omilda men utan fysiskt hot. Värför de diskuterade ishockey efter en fotbollsmatch kunde vi inte utröna för vi åkte bara med över två stationer.

 – Hejdå ungdomar var förstås den enda vettiga slutkommentaren och så förstås ett stort tack för erbjudandet som jag var för stolt att ta vilket jag förstås borde gjort.

Det är svårt att greppa atmosfären i kära gamla Sverige. Ibland kastas det glåpord i riktningen mot några invandrare för att i nästa minut krama om andra. Opinionssiffrorna inför riksdagsvalet i september känns ostadiga med lite för stora svängningar för att det ska gå att tro på. En del politiker ändrar omedelbart sin retorik för att det ska få bättre siffror i nästa mätning. Känns lite som att vända kappan efter vinden.

Vi på vinklarna är på plats i Sverige för att delta i bärhandel. Lite drygt 4500 bärplockare kommer från Thailand och det företaget både de och vi ska jobba för är ansvariga för cirka 40% av den totala omsättningen i bärbranschen. Det är de jämtländska skogarna med en stor areal myrmark som kommer att bli vårt hem de närmaste månaderna. Mer vinklar kommer från myrmarkerna men vi kommer inte att glömma politiken som ständigt pågår både i Sverige och Thailand. Vi får hoppas att inte bärbranschen drabbas av det politiska käbblet.

I 80% av alla trafikolyckor med dödlig utgång är en motorcykel inblandad och i ytterligare 10%  är en pick-up inblandad. Det skulle kunna sägas att andra trafikanter sköter sig ganska bra. Riktigt så enkelt är det dock inte att dra slutsatser eftersom det i de 80% av fallen som en motorcykel är inblandad är i många fall en bil en del av olyckan.

En skola i Chiang Mai har upplåtit sina lokaler till aktiviteter för äldre inaktiva människor. Thai PBS har gjort en video som visar hur vuxna barn skjutsar sina föräldrar till skolan ett par dagar i veckan.

 - Min mamma höll på att bli en gnällig gammal gumma och min pappa en gnällig gammal gubbe (dubbla GGG), sa en kvinna som precis släppt av sina föräldrar vid skolan.